Var finns upprördheten och de akuta åtgärderna? undrar David Aronsson (V) med anledning av bland annat elever utan fullständiga betyg. På kommunfullmäktiges möte i januari ställde han frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande, Maria Ehrnfelt (M). De besvarades när ledamöterna samlades i slutet av februari.
David Aronsson har hört om barn som i princip slutat gå i skolan och om stödinsatser som inte fungerar. "När jag sen jämför med frånvaron av reaktion i de politiska leden så blir jag förskräckt och faktiskt lite förvånad", skriver han, som anser att majoritetens politiker borde ha mardrömmar om nätterna.
Hans interpellation handlar om det långsiktiga skolutvecklingsprogrammet för 2023, som han upplever som ett standardsvar på alla skolfrågor. Vilka konkreta åtgärder och resultat har programmet lett till hittills? Och vad är målbilden för 2023? vill han veta.
I sitt svar listar Maria Ehrnfelt omkring 30 punkter på åtgärder, de flesta inom programmets område kunskaper och lärande. Bland annat har försteförskollärare rekryterats och ett förstelärarteam i grundskolan är på gång, rektorerna har fått mer ledningsstöd och resultatuppföljningen ska förstärkas under våren.
Att skolstrukturen har förändrats och en resursskola för elever i behov av komplexa stödåtgärder har inrättats nämns som åtgärder inom andra områden, och av hennes svar framgår att en lönesatsning på legitimerade lärare ska genomföras våren 2020.
Några generellt ökade betygsresultat går ännu inte att se, konstaterar Maria Ehrnfelt. På frågan om målet för 2023 svarar hon att fler elever då ska vara behöriga till gymnasiet, fler ska ha betyg i alla ämnen, likvärdigheten mellan skolor ska öka, frånvaron och kränkningarna minska.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande besvarade också en interpellation från Margaretha Furustrand (L), om möjligheten att införa betyg från årskurs 4.
När frågan ställdes kunde Maria Ehrnfelt inte ge klart besked om det skulle ske på någon skola. Inför februarimötet löd svaret att inga skolor planerar att göra det från höstterminen 2020, då det saknas entydigt stöd i forskningen för att tidiga betyg leder till bättre resultat. Det är dock rektorerna som avgör om betyg ska införas i årskurs 4. Om någon rektor önskar göra det så kommer det att stöttas av majoriteten, skriver Ehrnfelt.