Anropstrafik finns redan mellan bland annat Läggesta och Mariefred. Samtidigt pågår en diskussion om mer klimatsmarta grundskolor. Barn- och utbildningsnämnden föreslår en ny policy för nybyggnationer: "De nya skolorna ska ha ett miljöperspektiv utifrån en hållbar utveckling såsom
goda förutsättningar för återvinning och utnyttjande av solenergi", står det i utlåtandet. Förslaget tas upp på nämndens sammanträde i nästa vecka.
– Det är ett signalvärde till den egna organisationen, men framförallt till invånarna.
Det säger David Aronsson (V) som i mars, tillsammans med partikamraterna Yvonne Knuutinen, Peter Hjukström och Henrik Sjödahl, skickade in en motion där de vill att kommunen utlyser klimatnödläge – omedelbart.
– Vi vill att klimatfrågan lyfts i alla frågor och det kan innebära vissa förändringar i besluten. Exempelvis när man bygger skolor och förskolor. Det viktiga i grunden är att skolans behov uppfylls, men i den situationen vi befinner oss i nu så måste även klimatpåverkan bli så liten som möjligt, säger David Aronsson och tillägger:
– Bygger man en skola kan det påverka valet av energilösning, ventilation, isolering och att vi sätter solceller på taken. Det betyder att kostnaderna kan påverkas, men det är som i all kommunal verksamhet – vi måste prioritera.
Dessutom kan förslaget innebära en prioritering av kollektivtrafiken, menar han.
– Upphandling av kollektivtrafiken kan påverkas så att bussarna blir mer tillgängliga. Vi kanske måste fundera på mer anropstrafik, att folk anmäler när de vill åka, så att det går bussar även där inte så många åker.
Frågan har tidigare varit på tapeten, när Klimatinitiativ Strängnäs 2019 inkom med ett medborgarförslag om att utlysa klimatnödläge. David Aronsson och partikollegan Yvonne Knuutinen yrkade då bifall till förslaget – som avslogs i kommunfullmäktige.
– Jag var med 2019 när vi avslog det här förslaget. Om man utfärdar ett klimatnödläge så markerar vi tydligt allvaret, men det innebär inte i sig att vi gör mycket mer än det vi redan gör. Det är mer en politisk markering utan resurser för särskilda åtgärder, säger Magnus Brandel (S), vice ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.
"Kommunstyrelsen har mycket utgifter från konsulter och andra näringslivsverksamheter och det finns många saker som vi kan prioritera olika i en kommunal budget", menar David Aronsson (V) som tycker att klimatfrågan inte lyfts tillräckligt i de större besluten.
Motionen ska beredas hos kommunstyrelsen.
– Det är en motion som kommer besvaras, men jag tror att den kommer att avslås igen för att vi inte ser att det kommer finnas fler konkreta åtgärder man kan göra genom att utlysa nödläge, säger han.
Han nämner kommunens nyligen inrättade klimatråd som ett sätt att agera mer konkret.
Det var i samband med att kommunen sålde 80 procent av Strängnäs fjärrvärmerörelse till Solör bioenergi som det beslutades att kommunen skulle bilda en samverkansplattform kallad klimatrådet.
– Syftet är att det ska bli ett rådgivande organ när det gäller klimatsatsningar. Vi kommer ge input till Calor och kommunen i deras arbete. Det viktiga för oss är att vi ska kunna bli en trovärdig aktör som kommer med synpunkter som andra kan lyssna på och ta till sig. Riktigt hur vi ska lägga upp arbetet vet vi inte, säger Magnus Brandel (S) som utsågs till ordförande 30 mars.
Utformningen av arbetet är fortfarande i sin linda och inget möte finns inbokat, har Magnus Brandel (S) berättat. Ett av de första stegen kommer sannolikt vara att formulera en tidssatt strategi för att uppnå målen – som fanns redan 2018. Enligt koldioxidbudgeten som kommunen presenterade för en månad sedan har kommunen förbrukat sin budget om fyra år. Klimatmålen ska nås senast 2040.
Fokus är att tillsammans med Solör och andra deltagande aktörer arbeta för att uppnå kommunens klimatmål om fossilfrihet till 2030 och klimatneutralitet till 2040.
– Vi måste slå vakt om vårt kraftvärmeverk och kunna bygga vidare på att man producerar både el och värme samtidigt. Här kan det krävas investeringar för att få fjärrvärmerörelsen att fungera på effektivast möjliga sätt. I bakgrunden finns hur vi skall använda vår skog på ett långsiktigt hållbart sätt genom att använda den både för energiändamål och för att tillgodose biologisk mångfald.