– Alla barn ska få äta sig mätta. Barn som äter bra har mycket bättre förutsättningar på lektionerna, säger Karin Lundell.
Samtidigt ska måltiderna vara miljösmarta. Enligt henne har kommunens politiska ledning gett tydliga instruktioner att klimatpåverkan måste minskas.
– Vi har ett väldigt viktigt uppdrag att bidra till en hållbarhetsomställning. Då behöver vi på olika sätt styra barnen mot måltidsval som har en lägre klimat- och miljöpåverkan, säger hon.
En metod är till exempel att skriva den miljösmartaste rätten överst på matsedeln. "Den rätt som vi gärna ser att man äter", kallar Karin Lundell den för. En annan är att införa köttfria dagar på menyn. Under hösten har det varit två till tre varje vecka, nu minskas frekvensen något.
Är det verkligen kommunens uppdrag att tycka till kring vilken mat som är bra eller mindre bra?
– Vi i kommunen och som skola har ett tydligt folkbildande och folkhälsoinriktat uppdrag. Att skolan diskuterar med barnen om saker som kan vara bra eller dåliga är inget nytt.
Finns det ett motstånd kring införandet av vegetarisk mat?
– Bland många vuxna finns det. Vi som jobbar med barn och måltider vet hur stor skillnad de vuxna gör. Det som vuxna pratar om påverkar ju barnen väldigt mycket och det gäller även maten.
Kan du förstå om föräldrar reagerar så när deras barn får höra i skolan att den mat de äter hemma kanske inte är bra?
– Maten är ett väldigt personligt val. Ett val som man som förälder ofta känner att man har rådighet över. Det är nedärvt sedan urminnes tider och väcker mycket känslor.
Hon fortsätter:
– Det är alltid komplicerat att som kommun försöka styra invånarna i en viss riktning. Men kommunen gör det även när vi beviljar bygglov eller i hur näringslivet utvecklas. Vare sig man vill det eller inte påverkas ens privatliv av kommunen, det finns inga områden som är fredade.
Gillar barnen den vegetariska maten och äter de av den?
– Vi följer mängden uppäten mat genom att vi väger lagad mat och slängd mat. I snitt äts 85 procent av maten. Man kunde ju önska att det var hundra procent, men det allra mesta av den mat vi lagar blir uppäten.
På måltidsservicen lagar man så mycket mat som man bedömer att eleverna behöver. Varje överblivet kilo är alltså näring som en elev inte fick i sig.
– Vi vet även att det finns ett antal barn som inte äter alls eller som äter väldigt lite. Det är ett jättestort problem och det är viktigt att få bukt med.
Kan de 15 procent som slängs kopplas till vegetarisk mat?
– Ja och nej. Det finns en utmaning med nya rätter som barnen inte känner igen. Då blir många osäkra. Men det behöver inte hänga ihop. Vi vet också att miljön i skolmatsalen spelar in. Och även dagar med kötträtter kan det bli problem med svinn.
Problemet är i många fall de skeptiska vuxna, tycker hon.
Har ni infört klimatvänlig mat på bekostnad av att barnen inte äter?
– Det kan absolut uppstår målkonflikter. Det måste vi förstå. Men lyckas vi inte med miljö- och klimatomställningen säger vi indirekt att den här generationen är viktigare än kommande.
Karin Lundell anser att det inte går att välja bland att göra det bästa möjliga för barnen i dag eller för barnen i framtiden.
– Omställningen blir en ansträngning i dag men på lång sikt blir det bra för flera. Vi måste som kommun se till individen, men även till hela befolkningen.