Det är den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichies bok "Alla borde vara feminister" som skickats ut till eleverna i årskurs två. Vi har talat med skolor från olika delar i länet som fått boken och samtliga betonar att feminism och jämställdhet är ett viktigt ämne på skolorna.
Isabella Levin, Fanny Wallroth och Cazandra Goodwin på Thomasgymnasiets samhällsprogram i årskurs två, är minst sagt tveksamma till ordet feminism. Inte för att de inte tycker att män och kvinnor ska ha lika möjligheter och rättigheter, utan för vilka ytterligheter feminism kan ta, enligt dem.
– Jag känner sådär. Ibland kan det bli lite överdrivet, säger Isabella Levin och får medhåll av Fanny Wallroth:
– Det är i grunden en bra grej, men varför ska det bli så radikala åtgärder.
De säger att de har pratat lite grann om feminism i skolan, och att de också har pratat om partiet Feministiskt initiativ och jämställdhet.
– Många drar det för långt och vill till och med ha det bättre än män. Det är extrema tankar, det övergår nästan till manshat. Man diskuterar om Kalla Anka på julafton inte har tillräckligt många kvinnliga karaktärer, det är ju löjligt, säger Cazandra Goodwin.
Snarare anser de att problemet är ojämlika löner och föreställningen om att kvinnor ska ta större ansvar i hemmet. Frågan är hur en förändring ser ut för att komma till bukt med dessa problem?
– Synen på feminism är väldigt snedvriden. Använder man det ordet kan många vända sig emot. Man måste visa att feminism står för jämställdhet, säger Cazandra Goodwin.
Lulia Abraha, Moa Andersson, Markus Nilsson och Bajram Elshani på vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan kallar sig alla feminister och understryker hur viktigt ämnet är att diskutera.
– I dagens samhälle borde det vara en självklarhet att vara feminist. Det är kvinnor som är förtryckta och männen som oftast har makten, säger Moa Andersson.
Bajram Elshani tillägger:
– Man kan få en annan syn med boken och kunskap är alltid bra. Okunskap bygger fördomar.
Markus Nilsson berättar om vilka reaktioner han kan få när han berättar vad han pluggar.
– Folk kan säga att det är ett kvinnoarbete och "ska du bli sjuksyster?". Det är inget fel på det här, man ska vara som man vill och inte utifrån stereotyper.
Vad krävs för att det ska bli mer jämställt?
– Det krävs kunskap och fakta, att man pratar om det. Och att man ser alla som lika mycket människa.
Kommer det att bli helt jämställt i framtiden?
– Det kommer bli bättre men jag tror aldrig att det kommer bli helt jämställt, säger Moa Andersson.
Susanna Ölander Borg är rektor på Ellwynska skolan:
– Det är viktigt att ständigt diskutera genusfrågor, vi behöver både tjejer och killar inom vården och att man inte bara ska se vård- omsorg som ett traditionellt kvinnligt yrke. Att se killar och tjejers lika möjligheter och stärka dem.
Hur mycket jobbar ni med feminism i skolan?
– Jag kan inte säga att vi ägnar oss åt just feminism, men vi jobbar med jämställdhetsarbete för att få våra elever och förstå att de har samma möjligheter oavsett kön. Det ska vara lika behandling oavsett kön och det kan vara rätt känsligt som kille att ibland säga att man ska bli sjuksköterska.
Även i Nyköping och Eskilstuna har de fokus på jämställdhetsarbete och feminism.
– Det handlar mycket om att stärka elevernas känsla av att alla människor har lika värde. Det är ofta mycket diskussioner och att man kanske läser texter och resonerar kring det och gör värderingsövningar, säger Daniel Moberg, biträdande rektor på samhällsvetenskapsprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Halina Sundqvist är rektor med ansvar för Hantverksprogrammet, Hotell- och turismprogrammet samt Introduktionsprogrammen på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna.
– Vi är en FN-certifierad skola så vi jobbar mycket med mänskliga rättigheter. Av det lilla jag sett av boken så följer den skollagen och läroplanen, att motverka traditionella könsmönster och att alla ges möjlighet att prova och utveckla sina intressen utan könsbegränsningar. Det är något vi tycker är viktigt att belysa.