De senaste artiklarna och insändarna i Strengnäs Tidning rörande förändringarna i äldreomsorgen har fått Ulf Klingowström, Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö, och Anna Fagerberg, i Vårfruberga Härads församling, att reagera. Särskilt artikeln om Martin, som tidningen valde att kalla honom för att han var rädd för att negativa skriverier kunde få följder, berörde.
– Att han inte vågar framträda med sitt riktiga namn i tidningen säger någonting om hur hårt klimatet har blivit, säger Anna Fagerberg.
Martin berättade i artikeln hur hans biståndsbedömda tid dagligen reduceras. Kvällshjälpen ska ta 25 minuter men blir ibland bara tio. På tallriken hamnar en mikrad paj, tidigare under dagen har han fått smörgåsar.
– I den här ekonomiska verkligheten får förändringarna av äldreomsorgen effekter. Vart tar människovärdet vägen? Det är personalen som står för engagemang och god omsorg, men på grund av tidsbrist i en stressad tillvaro så har de inte tid att vara medmänniskor, säger Ulf Klingowström.
Förändringarna inom äldreomsorgen går i korthet ut på att lägga ned platser på äldreboenden. Från socialkontorets sida menar man att äldre hellre vill bo kvar hemma om man bara får rätt stöd och hjälp. Samtidigt gick socialkontoret nyligen ut och deklarerade att man vill minska på den biståndsbedömda tiden som hemtjänsten ger totalt sett.
– Allt som man nedmonterar tar lång tid att bygga upp. För att genomdriva den här förändringen behövs mer anhörigvård och ökade satsningar på dagverksamhet, säger Anna Fagerberg.
De ser en risk i att äldre blir mer ensamma i sina egna hem. Någon insats för social samvaro finns inte. På ett äldreboende finns en trygghet i att personal finns lättillgänglig, om man drar sig undan är det vald ensamhet.
– Vi vet att ensamheten ökar, att befinna sig i isolation och utsatthet är en jättesvår problematik. Tänk om kommunen via hemtjänsten kunde länka mellan dem som de hjälper och de frivilliga krafter som finns, säger Ulf Klingowström, som inte tror att det är möjligt att bibehålla en god kvalité i omsorgen med de förändringar som väntar.
Han anser att de äldre som berörs av nedläggningsbeslut inte bara är utsatta för att de är sjuka och dementa. Deras hemvanda miljöer försvinner, inklusive medboende och personal, och inför förändringarna kan de inte göra någonting.
– Att vara maktlös är den mest fruktansvärda känslan som finns, samtidigt som alla kanske inte förstår. De blir brickor i ett budgetpussel, säger Ulf Klingowström.
Men frågan är vad som kan göras? De tror att äldreomsorgen kanske behöver ett upprop på samma sätt som Strängnäsbor gick samman när grundskolan stod inför en drastisk omorganisering. Det nya asylboendet har engagerat många frivilliga krafter, möjligen går det att göra något liknande för äldreomsorgen.
– Kanske måste kommunen vara öppen med problemen, att stora besparingar behövs, och att det behövs hjälp utifrån. Det blir som att abdikera, och man kan fråga sig om det är rätt i en skattefinansierad sektor, men vi måste också värna de mänskliga värdena, säger Ulf Klingowström och tillägger:
– Blir vi isolerade så dör vi. Människan är en social varelse.