Inför valet 2010 svarade Strengnäs Tidnings läsare att skolan är den viktigaste frågan i kommunalvalet. Så är fallet även i år. Mer än en tredjedel av de som svarat på enkäten har valt skolan som sin viktigaste fråga.
– Jag blir inte förvånad, och det gläder mig att det är så, säger Fredrik Lundgren (FP), barn- och utbildningsnämndens ordförande tillika kommunalråd.
Läsarna tycker, enligt undersökningen, att undervisningen måste ha god kvalitet. Flera tycker att det är viktigt att landsbygdsskolorna får finnas kvar, så att deras barn slipper pendla så långt.
Men skolan är också en viktig ekonomisk fråga. Under 2013 gick 25 kronor från varje skattehundralapp till grundskola och skolbarnomsorg i Strängnäs kommun. Ytterligare 10 kronor gick till gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Samtidigt gick barn- och utbildningsnämnden back under både 2012 och 2013 med 3 respektive 7 miljoner kronor. Många av deltagarna i undersökningen vill se mer resurser, fler lärare och mindre klasser.
Den nuvarande majoriteten ville öka lärartätheten under sin mandatperiod, men det har inte blivit av på grund av bristande resurser.
En del av enkätdeltagarna tar upp friskolor. Somliga tycker att det är viktigt att bevara det fria skolvalet medan andra ställer sig mer skeptiska. I Strängnäs kommun är fem av de sexton grundskolorna, och en av de båda gymnasieskolorna, fristående.
I sin majoritetsförklaring för perioden 2011–2014 skrev Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna att de kommunala skolorna ska ha en så hög kvalitet att de känns naturliga som förstahandsval. Fredrik Lundgren tycker att det är så.
– De kommunala skolorna har en ungefär lika stor marknadsandel som vid periodens ingång, två tredjedelar. Vi har ingen idealsiffra som vi försöker uppnå där, utan vi vill att fristående och kommunala skolor ska kunna konkurrera på ett bra sätt, säger han.
Men det stora utbudet av skolor har också lett till att antalet tomma platser i skolan är stort, omkring 1 000 stycken. Det är något som kostar pengar, och som Fredrik Lundgren och de andra kommunalråden har fått kritik för.
– Det beror på tillströmningen av friskolor sedan år 2000. Det har läckt hundra platser på en skola, femtio på en annan och så vidare. Den kommunala skolan måste ha en reservkapacitet, men den ska vi få ner till ett par hundra platser, säger han och tänker sig att skollokalerna kan användas på fler sätt.