Lindsey Charneske, Filippa Dos Santos, Josefine Kihlgren, Anna Belander och Frances Sjunesson efter att ha fått sina guldhattar.
I söndags spelades den sista omgången av damtrean.
Stallarholmen jagade lokalkonkurrenten Viljan i toppen. Endast två poäng skiljde lagen åt.
Strängnäsgänget gästade Enstaberga och IK Tun U.
– Det innebär alltid en anspänning att spela en sån match, konstaterar Johan Bennäs.
Nu lyckades gästerna vinna med bandysiffrorna (!) 9–4.
– Efter 5–2-målet i början av andra halvlek kände jag att det här ska vi inte tappa, berättar Johan Bennäs.
Vid hemkomsten blev laget bjudet på mat på en restaurang och en avslutningsfest hålls på lördag.
Men Johan Bennäs, som har kontrakt året ut, ser redan framåt.
– Jag håller på med utvecklingssamtal med spelarna. Andra jobbar på ledarbiten. Det är skönt att veta vilken serie vi ska spela i.
Lova Enkell, Johan Bennäs
Hur ställer du dig till en fortsättning?
– Jag känner ingen prestige i vad jag gör i föreningen. Men jag är inte främmande för att fortsätta. Och fotbollstränare växer ju inte precis på träd.
1996 hade Johan Bennäs sitt första uppdrag i Fogdö IF som vann herrsjuan och kvalade till sexan.
Därefter har resan tagit honom till Härad, Tunafors, BK Sport, Stuvsta, Eskilstuna United och Viljan.
– Med Tunafors vann vi division 2 och i Stuvsta blev det tre serievinster, säger 53-åringen.
Att Viljan skulle "springa hem" division 3 den här säsongen var ingen självklarhet.
Tabitha Nyberg smällde in 33 mål och vann skytteligan överlägset.
Strängnäsklubben kom närmast från två raka degraderingar och såväl förening som ledare var lite stukade.
Johan Bennäs tackade ja till att träna tjejerna då han har ett stort Viljanhjärta:
– Men i början såg det inte så ljust ut. I vintras var vi ganska få på träningarna men det skulle ordna sig. Vi har haft ett bra och nära samarbete med damjuniorerna.
Det är ett till stora delar ungt lag som representerat Viljan denna säsong. Undantaget är den målfarliga lagkaptenen Tabitha Nyberg som gjort över 30 mål och starkt bidragit till framgångarna.
Å andra sidan: Maja Nilsson, Frances Sjunnesson, Anna Belander, Siri Chevalier och Lova Enkell är 16 år eller yngre.
Systrarna Elsa (målvakt) och Alma (assisterande tränare/spelare) Wieweg myser ihop efter serievinsten.
Den sistnämnda, som kan spela både forward och på mitten, svarade för fyra (!) mål i epilogen.
– Det var nog första gången som det hände för mig, säger 15-åringen som går i nian på Mariefreds skola och bor i Marielund.
Inför 2023 bytte hon IFK Mariefred mot Viljan.
– Jag behövde en större utmaning. Målet var att spela med damjuniorerna, jag visste knappt om att Viljan hade ett A-lag.
Hur kändes det vid slutsignalen i söndags?
– Helt otroligt. Alla bara sprang ut på planen för att fira tillsammans. Det är ett minne som lär stanna var.
Wilma Fallström, ung veteran i Viljans backlinje med sina 19 år. Hon bidrog med två mål i epilogen.
Vad har Johan Bennäs betytt för dig?
– Han har varit en jättebra tränare. Johan får mig att våga mer, jag har lärt mig mycket av honom.
Spelar du i Viljan även 2024?
– Det är planen. Men om något år vill jag nog vidare, kanske till någon Stockholmsklubb. Mina mål är att spela med landslaget och att bli proffs.
Hur ska Viljan klara sig i division 2?
– Truppen behöver säkert förstärkas. Jag tror att vi kan bli intressanta för spelare i närområdet som vill satsa. Flera andra sörmländska lag trillar ur division 2 nu samtidigt som tjejer från årets seriekolleger kanske lockas av att komma hit, säger Johan Bennäs som till sin hjälp haft assisterande tränarna Nina Staaf och Alva Wieweg.
– Överhuvudtaget har vi haft ett fantastiskt ledarteam, fastslår han.