Efter lång debatt: Nu är beslutet om skolnedläggningar taget

Det var många politiker som ville göra sina röster hörda under mötet. Majoritetspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna ville gärna berätta om att de tagit tag i ett problem som ingen tidigare velat hantera.

‒Jag har mycket empati för de barn och föräldrar som berörs av skolnedläggningarna. Men våra tjänstemän har tagit fram ett förslag som vi i majoriteten ställer oss bakom, för att vi tror på tjänstemännens professionalism. Det är ett tufft beslut som vi är beredda att fatta, sa Magnus Stuart (M).

Catharina de Geer (KD) håller dock inte med om att oppositionen är ovillig att hantera skolfrågan.

‒Vi är inte rädda för att ta beslut, någon av oss. Men vi vill att vi fattar ett sånt här viktigt beslut tillsammans, båda blocken och medborgarna, sa hon.

Sandra Blanksvärd (V) berättade att hon välkomnar en diskussion om hur skolan kan bli bättre. Men hon tycker inte att ett beslut ska stressas fram.

‒Eftersom det ska vara ett så långsiktigt beslut förstår jag inte varför det ska vara så väldans bråttom att genomföra det, kan inte eleverna få gå färdigt?

Angela Andersson (S) tyckte å andra sidan att det har dröjt länge nog.

‒Det är viktigt att vi fattar ett beslut, vi kan inte förhala det. Vi har elever, barn och lärare som känner en oro för att vi inte kommer till skott någon gång, sa hon.

Många oppositionspolitiker var kritiska till att beslutet om skolstrukturen skulle fattas trots att det tidigare samma kväll blev klart att det ska genomföras en folkomröstning om skolstrukturen. Politiskt obundna Yvonne Knuutinen höjde rösten i talarstolen.

‒Folkets röst görs betydelselös. Moderaternas och Socialdemokraternas handlande är ett stort svek mot medborgarna, man struntar helt i ett folkinitiativ om folkomröstning, sa hon.

Hon fick medhåll av Stefan Jacobsson (SD).

‒Vi röstade precis för en folkomröstning, respektera det.

Han ville också understryka vikten av att satsa på landsbygden.

‒Det är inte i storstaden vi växer. Vi kan inte ställa hus på högkant i Strängnäs. Det är på landsbygden det finns byggbar mark. Var vill vi växa någonstans? Det är frågan vi måste ställa oss.

Pia Steensland (KD) hävdade att beslutsunderlaget fortfarande inte är tillräckligt detaljerat, utan att flera frågetecken kvarstod. Till exempel ansåg hon att det inte går att veta hur många elever som kommer att välja kommunala skolor efter skolnedläggningarna. Hon väckte åhörarna genom att komma med ett annorlunda utspel.

‒Jag är så rädd att vi står på gränsen att fatta ytterligare ett kortsiktigt beslut. Det är nästan så att jag funderar på om vi inte ska lägga ner alla kommunala skolor och bli den första kommun som bara har friskolor, sa hon.

Den här gången fanns det ingen möjlighet för oppositionen att få till en minoritetsåterremiss. Efter en omröstning blev det därför klart att politikerna i majoriteten fick sin vilja igenom, med stöd av Strängnäspartiet.