Hemmalaget Mariefreds ridklubb förbereder sig för fullt, men turen har inte riktigt varit på deras sida.
– Vi har haft problem med skadade hästar och människor. En av våra ryttare har en gipsad hand och vi vet ännu inte om hon kan rida på söndag, säger Ann Holmqvist som är lagledare och själv rider i laget.
Nu väntar de med spänning på formbeskedet, annars riskerar de att behöva rida med bara tre ryttare i laget. Det går bra att göra så, eftersom ett av de fyra resultaten ändå räknas bort. Men man brukar räkna bort det sämsta, så då gäller det att de andra rider bra.
Att första deltävlingen sker på hemmaplan ser de som en fördel.
– Det är bekvämt, vi slipper åka någonstans. Och så är det kul att ha klubbmedlemmar som funktionärer och på läktaren, säger Madeleine Holmqvist som också rider i laget.
Dressyrtävlingar är ofta individuella, och att tävla i lag är en trevlig omväxling, tycker Mariefredsryttarna.
– Men det blir nervöst. Det är värre att titta på när lagkamraterna rider än att rida själv, säger Ann Holmqvist.
I Strängnäs laddar Gripens ryttarförening inför samma tävling. Klubben ställer upp med två lag.
– Det är ganska ovanligt att en så liten klubb har två lag, så det känns jättekul. säger lagledaren Carolina Mörk.
Hon berättar att ett av lagen ska sikta på segern, det andra håller sig lite mer i bakgrunden med fler unghästar och mindre press på ryttarna.
– Men sedan får vi också byta mellan lagen, det kan man göra ända fram till samma dag.
Klubben har ingen egen anläggning, men tränar och tävlar ofta på Näsbyholm. Det är också där som den andra deltävlingen äger rum den 25 april med just Gripen som arrangör.
– Det är spännande att det är så kort tid emellan de första två deltävlingarna, bara en vecka. Om man har bra form på hästen är det lättare att hålla den en vecka än om det går en månad. Men så är det ju också olika domare och banor, och det påverkar också, säger Carolina Mörk.
Båda klubbarna har också lag i division tre, och dessa tävlingar äger rum samtidigt.