Branden i Eksjö väcker många tankar. Vad skulle hända om det började brinna i centrala Mariefred eller Strängnäs?
– Anledningen till att inte så många städer har kvar sina träkvarter är för att de har brunnit ner. Förr eller senare börjar det brinna och rår man inte på elden snabbt så sprider den sig, säger Camilla Dahlén, räddningschef i Strängnäs kommun.
I dag finns det byggregler som bestämmer avstånd, brandväggar och material i nybyggda hus, för att det ska dröja så länge som möjligt innan en eventuell eldsvåda tar sig och framför allt sprider sig.
Men när de månghundraåriga träkvarteren i Mariefred och Strängnäs byggdes var det helt andra regler som gällde. Träpanel möter träpanel och på innergårdarna finns många vinklar och vrår där elden kan ta sig ordentligt innan någon upptäcker den.
Inom tio minuter ska räddningstjänsten vara på plats i de tätbebyggda områdena i Mariefred och Strängnäs från det att de nås av ett larm. Det är en tidsmarginal som oftast hålls med godo. Men oavsett hur kort utryckningstiden är spelar det ingen roll om inte branden upptäcks i tid, menar Camilla Dahlén.
– Tiden är viktig. Hinner branden växa sig stor innan den upptäcks är den mycket svårare att släcka. Då spelar det ingen roll hur mycket personal eller utrustning vi har, säger hon.
I både Mariefred och Strängnäs har brandingenjörsstudenter gjort inventeringar av eldrisken i trähuskvarteren. I båda städerna är en stor andel av de gamla byggnaderna i privat ägo, vilket enligt Camilla Dahlén försvårar det förebyggande arbetet.
– Kommunen kan då inte bara gå och räta till bristerna, utan det måste föras en dialog med fastighetsägarna. Oftast är de väldigt positivt inställda, men det finns några som inte vill eller har råd, säger hon.
Efter inventeringen i Mariefred 2006 gjordes en rad åtgärder. Bland annat ställde kommunen upp containrar så att fastighetsägarna kunde rensa på vindar och i förråd. Där finns annars ofta brandfarligt material som ligger och skräpar. Alla fastighetsägare i området fick ta del av protokollet för just sitt hus och förslag på vad de kunde göra, till exempel sätta upp skyddande gipsskivor eller byta till brandklassade fönster.
Räddningstjänsten skaffade ett mindre utryckningsfordon som kan ta sig in på de smala kullerstensgatorna, och en specialslang med hål som fungerar som ett portabelt sprinklersystem. En uppföljande undersökning visade sedan att brandsäkerheten hade förbättrats något i Mariefreds träbebyggelse. Men på den betygsskala som används vid brandinventeringar, brandskyddsindex, är området som helhet fortfarande inte godkänt.
I Strängnäs gjordes inventeringar av kyrkberget och kvarnbacken 2009 respektive 2010. Liknande åtgärder gjordes då, men om det påverkade brandsäkerhetsbetyget är oklart – det har inte gjorts någon uppföljning.
– Vi har helt enkelt inte resurser, säger Camilla Dahlén.
Men oavsett om brandskyddet har förbättrats eller inte har inventeringarna hjälpt räddningstjänsten att få mer kunskap om hur träområdena i kommunen ser ut, så att det blir lättare att bekämpa en eventuell brand.
– Men vi skulle också vilja veta vilka byggnader som har störst kulturhistoriskt värde så att vi vet vad vi ska lägga extra resurser på om det brinner. Den kompetensen har inte vi, säger Camilla Dahlén.
Enligt henne är det fullt möjligt att förbättra brandsäkerheten ytterligare, men de billiga insatserna redan är gjorda. Nu återstår de dyrare, som att installera värmekänsliga slingor på trähusens fasader. En sådan insats skulle kosta över en halv miljon i Mariefred enbart.
Men den lösning som Camilla Dahlén helst skulle vilja se är att kommunen anställer en person för att jobba hel- eller deltid med att försöka hitta lösningar för att förbättra brandsäkerheten och följa upp de inventeringar som har gjorts.
– Den personen kan samordna och till exempel försöka hitta finansiärer eller kanske söka EU-bidrag, säger Camilla Dahlén.
Enligt kommunalrådet Monica Lindell Rylén (S) finns det i nuläget inga planer på att se över brandskyddet i kommunen specifikt. Men hon berättar att det ständigt pågår ett arbete för att förbättra säkerheten generellt och att alla förslag är välkomna.
– Allt som kan förbättra säkerheten är bra. Om finns önskemål från räddningstjänstens sida kanske vi behöver och titta på det, säger hon.