Enligt färska siffror från branschorganisationen Svensk Försäkring ökade det totala antalet sjukvårdsförsäkringar med 2,3 procent under 2018. Detta trots att sådana försäkringar numera förmånsbeskattas.

Att antalet sjukvårdsförsäkringar ökar förvånar mig, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på branschorganisationen Svensk Försäkring, till TT.

En del i förklaringen är, enligt Eva Erlandsson, att vissa företag passade på att betala in premien för sjukvårdsförsäkring för sina anställda före halvårsskiftet 2018, innan det blev en beskattad förmån.

Artikelbild

En del företag har dessutom ”hamstrat” sjukvårdsförsäkringar för sina anställdas räkning.

Det finns några fall där företag har gjort inbetalningar för flera år framåt. Det hänger inte samman med något initiativ från försäkringsbolagen utan det är företagen själva som har sett den här möjligheten, säger Eva Erlandsson.

Förväntas minska i år

Hon tror att den ökade försäljningen av sjukvårdsförsäkringar kommer att övergå i en minskning.

Rimligen kommer vi att se minskad försäljning i siffrorna för 2019 som kommer om ett år. Det är också först i år som de anställda ser vad de betalar i förmånsskatt för sjukvårdsförsäkringen.

Enligt regeringens egna beräkningar innebär den nya förmånsbeskattningen att en person som har 40 000 kronor i månadslön och som får privat sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren får betala 2 710 kronor mer i skatt per år.

Sett över en längre tid har antalet sjukvårdsförsäkringar ökat stadigt. Sedan 2000, då det var drygt 103 000 personer som hade en sjukvårdsförsäkring, har antalet sjukvårdsförsäkringar blivit mer än sex gånger fler.

Det har länge rått oenighet om privata sjukvårdsförsäkringar. Medan förespråkare säger att samhället tjänar på att de försäkrade får snabb hjälp att komma tillbaka till arbetet hävdar motståndare att de privata försäkringarna urholkar välfärden.

Facken oeniga

Bland fackorganisationerna är privata sjukvårdsförsäkringar en vattendelare.

Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco vars medlemsförbund till stor del erbjuder sina medlemmar att teckna en privat sjukvårdsförsäkring, ser dem som ett komplement till den offentligt finansierade välfärden.

Vi erbjuder försäkringar till våra medlemmar för att underlätta för dem. Eftersom tillgängligheten har blivit ett problem i sjukvården ser vi att det finns ett behov där, säger han.

Fackorganisationen LO har valt en annan väg. Enligt ett kongressbeslut år 2006 har LO:s styrelse uppdraget att verka för att stoppa sjukvårdsförsäkringar som ger möjlighet att betala sig före i sjukvårdssystemet.

Det här är något som LO har argumenterat förut – risken är att välfärdens effektivitet urgröps. Vi tycker att det är oerhört viktigt att vård fördelas utifrån behov och inte betalningsförmåga, säger Ulrika Lorentzi, utredare vid enheten för välfärd, utbildning och arbetsmarknad på LO.

Täcker inte akutvård

John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, går ett steg längre. Han hävdar att det parallella system där kliniker både har avtal med regionerna om att ta emot patienter under den offentliga vårdgarantin – samtidigt som man har avtal med försäkringsbolag – kan strida mot hälso- och sjukvårdslagen, som säger att vård ska ges efter behov och på lika villkor.

Argumentet att de som själva finansierar sin vård lämnar mer resurser till de som utnyttjar den offentliga vården håller inte, anser han.

Politiker uppdaterar hela tiden budgeten. När de ser att ett visst antal personer har lämnat den offentliga våden, då minskas resurserna med den summan.

I Sverige täcker privata sjukvårdsförsäkringar inte akutvård. Enligt John Lapidus är det troligt att försäkringsbolag kommer att driva på utvecklingen så att privata sjukförsäkringar på sikt ska täcka en större del av vården.

I andra länder kan man se att de som lämnar det offentliga systemet ofta är röststarka personer som inte längre har något egenintresse av att den offentliga vården fungerar. På samma sätt minskar viljan att betala skatt.