Han berättar att det finns massor av forskning som visar att ju bättre mix av olika personer, desto fler infallsvinklar får man och nästan alltid leder detta till ökad produktivitet och därmed lönsamhet.
— Det säger sig egentligen självt att man kan få mer ut av att samla personer med olika bagage och erfarenheter. Ändå tenderar vi att rekrytera kopior av oss själva. Men gång på gång visar det sig att mer jämställda företag ofta når en högre lönsamhet, just tack vare mixen.
Torbjörn tar upp ett konkret exempel från SKF som anställde en kvinnlig designchef som ifrågasatte varför alla kullager skulle se precis likadana ut. Resultatet blev att lagren fick olika färger.
— Plötsligt gick det att snabbt se skillnad på kullagren, det blev lättare att sortera och man sparade tid. Dessutom blev de mer populära. Skateboardåkare som tidigare hade velat ha kåpor över lagren ville nu gärna att de skulle synas. Det blev hippt och coolt och bidrog till att öka försäljningen, säger Torbjörn Messing.
Men ännu finns mycket att göra inom näringslivet. I en undersökning från SCB som kom i förra veckan visade sig 28 procent i företagens ledningar är kvinnor och 72 procent män. Motsvarande i företagens styrelser är 23 procent kvinnor och 77 procent män. Siffran minskar dessutom ytterligare en procent för kvinnornas del om man räknar bort styrelsens arbetstagarrepresentanter, vilka ofta är kvinnor. Det är visserligen en höjning sedan SCB:s förra mätning 2002, men den är marginell.
— Det är alltid intressant att matematiskt räkna ut hur många år det skulle ta att bli jämställda med rådande förändringstakt. När det gäller kvinnor i bolagsstyrelser går det smärtsamt långsamt. Säg att det skulle ta ytterligare 50 år med nuvarande takt och då bör vi ställa oss frågan om vi är nöjda med det i stället för att slå oss för bröstet och säga att det går åt rätt håll, säger Torbjörn Messing.
Problemet är att vi upprätthåller den stereotypa könsmaktordningen som råder i samhället omedvetet. Vi är ofta omedvetna om våra egna fördomar och hur vi själva agerar. Och det är inte alltid det är kvinnor som blir diskriminerade. När man börjar syna verksamheter i sömmarna kan det även vara omvänt. Torbjörn har under två års tid haft ett uppdrag av regeringen via SKL, Sveriges kommuner och landsting, och har stött på många exempel.
— En lite skrämmande upptäckt var att pojkar uteblev från sina tandläkarbesök och tandregleringsbesök oftare än flickorna. När man sedan undersökte orsaken bakom visade det sig att föräldrarna tyckte att det var viktigare att tänka på döttrarnas utseende.
Men hur ska man som privatperson och företag agera för att ändra riktningen?
— Börja med dig själv. Ett knep för att bli medveten om sitt eget agerande är att skaffa sig en speglingsvän på företaget och/eller hemma - man gör en överenskommelse om att iaktta varandra och ge respons. På så sätt kan man förändra sitt eget beteende, tipsar Torbjörn Messing.
Detta gäller också beteende gällande kön, ålder, etniskt tillhörighet, religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning.
Torbjörn berättar om att första trappsteget är medvetenhet. Att man får på sig nya glasögon. Som företag kan man förstås skriva policys om hur kulturen ska vara, det är en bra grund och start, men man måste också låta detta leva i verksamheten. Kartläggningar om hur det ser ut ökar medvetenheten om läget, men sedan behövs också kunskap och konkreta åtgärder.
Nedan tipsar Torbjörn Messing om några steg på vägen mot ett mer jämställt och inkännande arbetsklimat.