David Baas: Extremister förtjänar att bli granskade

Han har konfronterat nazister, jihadister och vänsterautonoma extremister. Han gör ofta sina granskningar ensam och genomslaget journalisten David Baas får för sina granskningar är oftast enormt. Nu är han nominerad till JA Selanderpriset på 100 000 kronor för sin gärning.

Sverige 4 januari 2022 15:12

– Jag har läst på lite om JA Selander efter att jag hörde om priset. Det skulle vara otroligt hedrande att få priset. Ett bevis på att mitt journalistiska arbete har betydelse och sätter avtryck. Det skulle också vara en uppmuntran att fortsätta med oförtruten kraft, säger David Baas, grävande journalist på Expressen.

Vi når David Baas när han precis är i färd med att förbereda en föreläsning för journalister på Fojo. Temat är: Så överlever du en publicering. Det kan tyckas som en märklig rubricering. Men hot och hat är en realitet för varje granskande journalist i dag. Och det är viktigt att vara förberedd, både som reporter, men också som arbetsgivare.

– Att granska är utmanande. Och det kräver en stor portion mod. Men också en arbetsgivare som säkerställer att reportrarna känner sig trygga. Det är viktigt att man har den uppbackning som krävs både före och efter. Att det finns ett säkerhetstänk kring den anställde och för redaktionen i stort. Hur agerar man om reportern hotas och vad ska man tänka på före, under och efter en granskning. Och det allra viktigaste, oavsett vad som händer, är att granskningen fortsätter. 

David Baas vet vad han pratar om. Skörden av hot och hat efter stora granskningar är vardagsmat för honom. Ofta svämmar mejlen över och twitter är han bara inne på ibland. Och då får han ta sats för att gå in och läsa.

– Man orkar inte sitta och scanna twitter hela tiden, det är inte nyttigt tror jag. Men jag läser mina mejl själv. Alla gör inte det, men jag vill ha koll, även om det skulle vara hot. Det kan finnas många vettiga människor som kontaktat mig med tips. Men visst förekommer det en hel del hat också. 

David Baas säger att han är luttrad. Granskar man en hatfull miljö får man acceptera att reaktionerna blir därefter menar han. 

– Jag har faktiskt vant mig med åren. Det är ju inte personen David Baas man hatar, det är rollen. Som reporter får man skapa sig en mental beredskap för det. Skilja på sak och person. Och den allra viktigaste signalen är ändå att stå fast vid sitt viktiga uppdrag. Jag kommer inte att vika mig.

David Baas har sina rötter i Norrland. Han är född och uppvuxen i Luleå. Han lämnade midnattsolen efter gymnasiet för att läsa på Stockholms universitet. Där tog han en pol mag i statsvetenskap och historia. Sen blev det JMK (journalisthögskolan).

– Jag tyckte journalist var ett intressant yrke. Jag har alltid varit samhällsintresserad och jag ville få insyn i världar man annars inte släpps in i. Och gräv blev tidigt något jag intresserade mig för.

Efter studier på journalisthögskolan hamnade han på tidningen Metro, en uppkomling i tidningsbranschen.

– Det var en rolig tid. Metro var en pigg tidning på den tiden, nu är den nedlagd. Men på Metro fick man testa nya saker.

Och trots sin korta tid som journalist började David Baas göra sig ett namn som grävande reporter direkt. Han gjorde en rad uppmärksammade reportage, inte sällan genom att wallraffa. En omtvistad metod där man granskar genom att infiltrera en verksamhet och utger sig för att vara någon annan. Sedan konfronterar man den man granskat och de får kommentera eventuella missförhållanden.

– Det är en kontroversiell metod. Men i vissa lägen är det enda sättet att få reda på saker. Sådant som måste fram.

David Baas har på det sättet bevakat valrörelsen inifrån. Han har lönedumpat sig till lägstbjudande och tagit svartjobb på byggen. Och efter att ha prisats för ett av sina gräv erbjöds han sedan ett jobb på Expressen, där han i dag jobbar i grävgruppen. De senaste åren har han gjort flera mycket uppmärksammade gräv. Han har rest med prostituerade på Östersjön, infiltrerat djursexnätverk och avslöjat jihadister efter kalifatets fall. Men den granskning som kanske gjort honom mest känd är Järnrörsskandalen.

– Jag tror att den granskningen fått störst genomslag. De flesta kommer nog ihåg den. Jag är nog mest nöjd med hur vi lade upp publiceringen, då framkom ytterligare missförhållanden. Vi hade ju filmerna hela tiden. Första dagen valde vi dock att bara publicera muntliga vittnesuppgifter. Partiet gick ut och dementerade och sa att händelsen aldrig skett. Då publicerade vi filmerna. Det blev väldigt starkt. Speciellt också för att partiföreträdarna angrep tidningen och påstod att vi hade haft fel.

Att granska extremism har blivit något av David Baas signum. Och det finns stora likheter mellan de olika grupperna, men vilka som granskas går i vågor.

– Det händer saker i dessa rörelser hela tiden. Vänsterautonoma rörelsen finns fortfarande kvar. Men de mest framträdande personerna som var aktiva för några år sedan har blivit äldre och mindre våldsbenägna. Det finns däremot en helt annan kontinuitet bland de högerextrema och nazister. Där finns en aktivitet även bland äldre, inte sällan rätt väletablerade personer i samhället.

David Baas jobbar ofta ensam i sina granskningar. Han gör det mesta själv, även sina konfrontationer.

– Jag har nog ett kontrollbehov. Jag vill ha koll på alla bitar. Har man som jag jobbat in sig i ett ämnesområde så vill jag göra det hela vägen i mål. Och man vänjer sig faktiskt, även om det är en utsatt roll att vara själv.

Men David Baas känner sig inte modig, trots att han fokuserat på extremism de senaste åren.

– I grunden handlar det ju om att det är ett roligt, och dessutom ett viktigt arbete. Och det är absolut värt det. För det handlar om de mest grundläggande sakerna vi har i samhället. Vi måste se att det här går längre än den vita skjortan någon tar på sig för att gå i ett demonstrationståg för NRM. Det finns en rörelse bakom och det är demokratiska värden som utmanas. Det är viktigt att belysa det.

David Baas tycker att de extrema rörelserna får den uppmärksamhet de förtjänar.

– Organiserar man sig för att med våld undergräva vårt samhällsskick förtjänar man att bli omskriven. Visst, det kan vara marginellt små grupper. Men den skada de gör är enorm. De påverkar människor. De utsatta känner ofta en otrolig rädsla och det finns risk för självcensur.

Men det finns givetvis en gräns för alla att orka stå upp för det man tror på.

– Det finns ett stort värde i att försvara det öppna samhället. Och hoten mot journalister är svåra att göra något åt. Det är mycket upp till medierna själva att hitta sätt att hantera dem. Det är en samhällsfråga som är mycket större än den enskilda reportern eller mediet. Det handlar om dagens samhällsklimat. Det drabbar även opinionsbildare eller andra som vill yttra sig fritt. Där har den granskande journalistiken en otroligt viktig roll att spela.

Men David Baas menar att finns verktyg att ta till för att stävja problemen.

– Det finns redan lagstiftning i dag som går att luta sig emot. Men någon ska utreda det och det ska utdömas straff. Där fallerar det många gånger.

Han avslutar dock med att poängtera att allt är inte negativt. Tvärtom.

– Det här är ett jätteroligt yrke. Det är spännande och stimulerande. Framförallt om man har förmågan att tänka nytt och går sin egen väg.

Priser David Baas fått

Resumés pris Guldkrattan - 2006.

Guldspaden - 2012

Guldspaden - 2013

Stora journalistpriset - 2018

Advokatsamfundets journalistpris - 2020

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Insändare: Strängnäs på väg att byta demokrati mot korruption?

Strängnäs på väg att byta demokrati mot korruption?

Insändare: Svårt att se vad som är viktigt utan e-demokrati

Svårt att se vad som är viktigt utan e-demokrati

Debatt: I Orwells 1984 finns både Ryssland och Kina

I Orwells 1984 finns både Ryssland och Kina

Insändare: E-demokrati skulle ge mer insyn i politiska arbetet

E-demokrati skulle ge mer insyn i politiska arbetet

Åke Wredén: Undvik kulturkamp, särskilt längs fel fronter

Undvik kulturkamp, särskilt längs fel fronter
Visa fler