Här är några av de smittor som fästingar bär på:
1. Borreliainfektion orsakas av bakterier tillhörande artkomplexet Borrelia burgdorferi s.l. Symptomen är ofta en eller flera hudrodnader och influensaliknande symtom. I vissa fall förekommer kraftiga smärtor, ledbesvär, ansiktsförlamning eller hjärnhinneinflammation.
2. TBE eller fästingburen encefalit orsakas av ett så kallat flavivirus. Den kan yttra sig som hjärnhinne- och hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk, nackstelhet och förlamningssymtom. Dödsfall är mycket sällsynta.
3. Fästingfeber eller ehrlichios orsakas av en bakterie, Anaplasma phagocytophilum, och förekommer främst hos hus- och tamdjur, men i undantagsfall även hos människor. Symptomen kan vara influensaliknande.
4. Harpest eller tularemi orsakas av bakterien Francisella tularensis. Såväl djur som människor smittas. Typiska symptom är ett svårläkt sår vid bettstället, svullna lymfkörtlar och hög feber.
5. Babesios, eller piroplasmos, är en malarialiknande sjukdom, som är vanligt förekommande bland kor och får i södra och mellersta Sverige. Sjukdomen är sällsynt hos människa i Sverige. Drabbar i stort sett bara personer som saknar mjälte.
Nu visar också nya forskarrön att den fästingart som finns i Sverige sannolikt sprider sjukdomar som vetenskapen ännu inte känner till, och man befarar att patienter riskerar att aldrig få rätt diagnos. Det senaste numret av Läkartidningen lyfter fram franska forskare som undersökt hur många sjukdomsalstrande mikroorganismer som förekommer i fästingar. Nästan hälften av de undersökta fästingarna bar på två eller flera patogener som misstänks kunna orsaka sjukdom hos människa.
– Det intressanta med artikeln är att så många fästingar har mer än en patogen i sig. Någon enstaka individ hade fem olika patogener, säger Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet och ledande fästingexpert, till TT.
Thomas Jaenson har sammanställt data från ett stort antal publicerade studier. Han visar att i Sverige och Norge kan den vanliga fästingen misstänkas kunna sprida över 20 arter av mikroorganismer – virus, bakterier eller encelliga djur – som utgör sjukdomshot för människor, särskilt för personer med sänkt immunförsvar. Många av sjukdomarna kan ha mycket diffusa, långvariga influensaliknande symptom.
– Det finns ett antal människor med sådana infektioner och som tycker att de är sjuka, och som går från den ena läkaren till den andra utan att få en korrekt diagnos på vad orsaken är, säger han till TT.
Källa: Folkhälsomyndigheten, TT, Läkartidningen