Forskaren Monica Bertilsson disputerade i december vid Göteborgs universitet med sin avhandling som innehåller flera studier av hur psykisk ohälsa påverkar arbetsförmågan.
– Det finns en viss tendens att tänka 'ryck dig i kragen'. Men mina två kvalitativa studier visar ju snarare att psykisk ohälsa har en massiv påverkan på arbetsförmågan, säger hon.
Avhandlingen är den första som undersöker förmågan att arbeta med depression och ångest, och vilken betydelse psykiska problem och arbetsförmåga har för hur lång tid det tar att komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning.
Monica Bertilsson har intervjuat 17 personer som rapporterat att de har depression eller ångest och där de flesta arbetade heltid. Deltagarna har berättat om sina egna erfarenheter av förmåga att arbeta. Även vårdpersonal har intervjuats om deras erfarenhet av patienters förmåga att arbeta.
Resultaten av intervjuerna visar bland annat att individerna använder sig av en "arbetsfasad" för att klara av att jobba.
– Med hjälp av den så kan de gå till jobbet och de kan utföra jobbet hyfsat. Den blir som ett hjälpmedel till att fortsätta utöva arbetet, säger Monica Bertilsson.
– Deltagarna menade att när man inte längre klarar av att sätta upp den fasaden har man inte längre arbetsförmåga.
Deltagarnas berättelser handlade också om att man inte längre kände igen sig i sitt eget arbetssätt.
– Man upplever att man inte alls är lika flexibel längre, man upplever att man utför sina arbetsuppgifter på ett väldigt mekaniskt sätt och man känner sig avstängd i förhållande till sin omvärld.
Monica Bertilsson berättar att depression och ångest i hög grad leder till koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och trötthet. Deltagarna skaffade sig nya vanor där det var nödvändigt att skriva upp vad de hade gjort och vad de skulle göra för att klara av jobbet.
– Även om vanan blir ett hjälpmedel för att kunna klara av sitt jobb så tar den också tid och därmed ökar den stressen ännu mer.
Vårdpersonalen berättade om att invidiver ofta kunde fortsätta arbeta samtidigt som tillvaron utanför arbetet krackelerade.
– Man byter in fritiden till förmån för att kunna jobba. Man går hem, man sover till nästa dag eller man sover hela helgen. Man plockar bort allt på sin fritidsdel som tar energi, så bevarar man den energin till jobbet.
– Det kan vara en vuxen person som klarar att vara chef på dan, men kommer hem och får ha föräldrar som kommer och sköter räkningar och lagar mat och bär ut sopor.
– Deltagarna själva sa att det är priset man betalar för att fortsätta jobba därför att man drivs i så hög grad av att vilja fortsätta jobba.
Monica Bertilsson har i två befolkningsstudier också funnit att lågt psykiskt välbefinnande och låg arbetsförmåga ökar sannolikheten för att det tar längre tid att komma tillbaka till arbetet efter att man varit sjukskriven, oavsett orsaken till sjukskrivningen.
Fynden kan enligt Monica Bertilsson användas för att underlätta tidig identifiering av psykiska problem och nedsatt arbetsförmåga. En möjlighet kunde vara att sjukvården börjar undersöka om patienter, oavsett sjukdom, har ett lågt psykiskt välbefinnande.
– Det kan ge en väckarklocka till sjukvården att de här personerna behöver ett extra stöd för att det är en ökad risk att de kommer att vara sjukskrivna så mycket längre.
I avhandlingen används det nya måttet "självskattad arbetsförmåga" som innebär att individerna själva får skatta sin arbetsförmåga utifrån ett antal variabler. Monica Bertilsson tycker att det är intressant att det nya måttet visat sig kunna bidra till ökad förståelse för i vilken omfattning psykisk ohälsa påverkar arbetsförmågan.
– En förståelse för att psykisk ohälsa i så hög omfattning påverkar arbetsförmågan.
Här hittar du Monica Bertilssons avhandling som heter "Work capacity and mental health – the phenomena and their importance in return to work".