Säkerhetszoner – det här innebär det

Lagen om säkerhetszoner, även kända som visitationszoner, trädde i kraft 25 april.

Den tillåter polisen att införa en så kallad säkerhetszon i ett område där det finns "påtaglig" risk för en konflikt mellan kriminella nätverk innefattande skjutningar eller sprängningar och där zonen anses vara av "synnerlig" vikt för att stävja det.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen, Noa.

Läs också: Två stora säkerhetszoner införs i Eskilstuna

I zonen, som ska gälla i högst två veckor men kan förlängas med nytt beslut, får polisen rätt att kroppsvisitera vuxna som barn, samt söka igenom fordon, utan att det finns en konkret brottsmisstanke.

Kristian Malzoff, som varit delaktig i myndighetens arbete med att ta fram vägledning inför lagen, framhåller att de allra flesta som rör sig i området inte kommer att visiteras.

– Det är min absoluta övertygelse, säger han.

Vem som blir föremål för en kroppsvisitation ska bygga på en "samlad bedömning". Det kan exempelvis handla om att personen beter sig avvikande, tidpunkten, vem personen rör sig med eller underrättelser.

Det går inte på förhand att peka ut särskilda egenskaper eller beteenden som kan ligga till grund för visitation.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff.

Syftet med zonerna är att förhindra att det sker grova våldsdåd inom gängmiljö och "kyla ned" akuta konflikter. Förhoppningen från polisen är att de ska fungera som en signal till kriminella om att hålla sig undan.

– Jag hoppas och tror att om vi är duktiga på att kommunicera varför vi inrättar en säkerhetszon och vad man får vidta för åtgärder i en säkerhetszon så får även de kriminella reda på det och håller sig borta.

Den huvudsakliga kritiken mot zonerna har handlat om att de öppnar för godtycke och riskerar att leda till en misstro mot polisen i områden där de används. Kristian Malzoff tror att det är avgörande hur polisen kommunicerar.

– Jag tror det är oerhört viktigt att vi förklarar syftet med att vi är här, hur en kroppsvisitation går till, vad vi får göra och vad vi inte får göra.

Fotnot: Den här artikeln publicerades första gången 25 april.