Möjligheten att ta sig in i brottsmisstänktas datorer och mobiltelefoner ser polisen som ett nytt och eftertraktat verktyg. Det kallas vanligen för att hacka dem, för att kunna ta del av krypterad information. Det kan handla om att installera spionprogram, komma åt filer och bilder och lösenord.

Det liknas vid hemlig avlyssning och hemlig kameraövervakning.

Men det är inte okontroversiellt och anses av en del kritiker skära för djupt i den personliga integriteten.

Fyra partier har reservationer mot regeringens förslag. Vänsterpartiet vill att riksdagen ska säga nej till förslaget i sin helhet, av hänsyn till den personliga integriteten.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser att kraven för att få använda sig av hemlig dataavläsning är för stränga.

Den nya lagen är tidsbegränsad till fem år. Om riksdagen som väntat röstar ja till utskottets betänkande ska lagen börja gälla den 1 april i år.

Lagrådets bedömning är att förslaget är långtgående, men motivet för det "tillräckligt för att motivera att hemlig dataavläsning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel". Lagrådet vill också se en ordentlig utvärdering innan lagen förlängs eller permanentas.