Riksrevisionen sågar satsning på miljöbilar

Statliga satsningar på miljöbilar är både dyrt och ineffektivt för att minska koldioxidutsläppen, enligt Riksrevisionen.

Många elbilar säljs dessutom snabbt vidare till utlandet – men miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) utesluter inte strängare regler.

13 februari 2020 09:00

Myndigheten har tittat på de statliga medel som sedan 2006 satsats för att öka andelen miljöbilar i landet, en summa på drygt 13 miljarder kronor.

Efter att ha granskat styrmedel som exempelvis miljöbilspremien och bonus malus-systemet är slutsatsen i rapporten att pengarna som tillförts för att öka andelen miljöbilar har varit väldigt kostsamma i jämförelse med andra insatser.

"I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga", säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Bland annat kan Riksrevisionen se att många subventionerade miljöbilar gått på export och att personer som får förmånsbilar via sitt jobb får en högre subvention jämfört med en privatperson som vill skaffa sig en miljöbil privat.

Lövin: Tuffare åtgärder

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin säger till TT att problemet med att miljöbilsköpare som fått bonus snabbt säljer bilen vidare utomlands är något de håller på att se över.

Här har vi ändrat regelverket, så att det tar sex månader innan man får en utbetalning. Men vi är beredda att titta på ytterligare åtgärder, till exempel om man kan kräva återbetalning av den som exporterar bilen inom tre år, säger Isabella Lövin.

Riksrevisionen är även kritiskt till att det inte gjorts någon samhällsekonomisk analys för de olika typerna av åtgärder och vilken effekt de har för klimatet, samt att det heller inte finns någon plan för uppföljning och utvärdering.

"Riksdagen har varit tydlig med att åtgärder för att minska transportsektorns klimatpåverkan ska vara samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva. Granskningen visar att dessa styrmedel inte lever upp till detta", säger riksrevisor Helena Lindberg.

Bättre underlag krävs

Myndigheten vill bland annat se bättre underlag och konsekvensanalyser på området.

Isabella Lövin påpekar att en stor del av Riksrevisionens kritik även omfattar andra regeringars åtgärder, eftersom utredningen går ända tillbaka till 2006.

Det är talande att Riksrevisionen, liksom många andra expertmyndigheter, pekar på att bensinskatten är det mest effektiva styrmedlet för att få ned utsläppen. Men där är det bara att konstatera att det finns ett väldigt starkt politiskt motstånd mot att höja bensinskatten, säger Isabella Lövin.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Malin Johanson/TT