Att Ebelingmuseets vänner valt ut Folke Hellström Lind har sin början i att konstnären som ung adopterades av ett par i Eskilstuna efter att hans biologiska föräldrar dött. Man upptäckte snart att den nye familjemedlemmen hade anlag för konst.
– Han sökte in till Konstakademien i Stockholm men kom inte in där. Det gjorde han däremot på Kunstakademiet i Köpenhamn, men där han hoppade av efter två år, berättar författaren Per Hjertzell.
I stället för att slutföra studierna gav sig Folke Hellström Lind av ut i Europa men kom till slut att bosätta sig i Torshälla där han bland annat blev vän med Allan Ebeling.
– Folke Hellström Lind umgicks flitigt med Allan Ebeling. Ebelingmuseets vänner har köpt loss Allan Ebelings gästbok där man kan se vilka som besökte honom, säger Per.
Folke Hellström Lind bosatte sig nere i Stadskällaren i Torshälla. Där bodde han i rum nummer sju.
– Jag får bilden av att han gillade det enkla livet och att han inte hade så många materiella tillgångar. Han satt nämligen också och målade inne på sitt rum. Ibland lade han upp duken på en stol, och ibland fick den ligga på sängen, berättar Per.
Nere på sitt rum fick Folke Hellström Lind besök av folk som ville bli avporträtterade av honom. Men när han inte fann klienterna intressanta så fick de vända i dörren. Men de porträtt som han målade var unika.
– Han hade en förmåga att krypa ner under ytan på något sätt. Porträtten är väldigt avslöjande, och Folke Hellström Lind var inte intresserad av att smickra sina objekt, berättar Per.
Han får medhåll av Maria Hallberg, intendent på Ebelingmuseet.
– Han hade förmågan, och modet, att välja ut en del av en persons karaktär och framhäva den.
Per säger att trots att han aldrig slog igenom så var Folke Hellström Lind på sin tid erkänd inom den svenska konstvärlden. Konstnären dog 1957, endast 43 år gammal, och om Per får gissa var det Folke Hellström Linds lystmäte för alkoholen som fick levern att ge upp.
– Jag har inte lyckats hitta några dokument om hans dödsorsak, men jag har hört att han drack väldigt mycket, berättar Per Hjertzell.
Att Folke Hellström Lind levde för stunden är klart. När han över telefon blev inbjuden av en bekant nere Skåne blev inbjuden att någon gång i framtiden hälsa på så undrade Folke Hellström Lind om det bjöds på kaffe, och det skulle han få.
– Senare samma dag dyker han upp i Skåne i en taxi som han har tagit från Stockholm, 50 mil bort. Sådana saker verkar ha varit typiska för Folke Hellström Lind, skrattar Per.