Olivia och Matheo sitter säkert, säkerhetsbälte finns och störtbågar ramar in lådan om cykeln skulle krocka eller kantra.
Jenny Sjöberg tänkte direkt att det där kan vara något för oss när hon såg Eskilstuna kommuns annons där de efterlyste tre pilotfamiljer som ville låna en elförstärkt cykel för en cyklist och ett eller två barn.
– Jag hade lite tur där, jag såg kommunens annons ungefär två minuter efter det att de lade upp den så jag lämnade in en intresseanmälan direkt och borde väl ha hamnat först i kön.
Under hela juli och augusti har cykeln använts för kortare utflykter eller till affären för att bunkra upp med mat, eller en utflykt i närområdet med tillhörande bad. Och under de senaste veckorna till och från jobbet.
Elförstärkningen är fantastisk, menar Jenny Sjöberg som aldrig behöver trampa som besatt för att få upp lite fart och slipper både komma till jobbet tidigt på morgonen eller hem senare på eftermiddagen, i skicket som en urvriden disktrasa.
Till cykelns nackdel ska sägas att den förstås har en ganska dålig svängradie eftersom den är såpass mycket längre än en vanlig cykel.
– Det finns heller ingen stötdämpning och det kan göra resan lite obekväm för den som ska åka med i lådan.
På frågan om hur medtrafikanterna ser på ett såpass skrymmande fordon lyder svaret att det nog handlar om både och.
– Man kanske inte ska ut i den värsta rusningstrafiken, men det brukar jag inte vara, säger Jenny Sjöberg.
Ofta sitter både lillebror Matheo och storasyster Olivia, som just i dag inte är med, i cykelns låda.
– Jag får plats där också, om min man kan tänka sig att stå för trampandet. Det är riktigt mysigt, även om dämpningen lämnar en del övrigt att önska.
"Nu mamma är det min tur att bestämma vart vi ska". Matheo Sjöberg har lydigt suttit still i cykellådan i nästan en hel halvtimme. Nu är det pappa Staffan och mamma Jenny Sjöbergs tur att följa med.
Laddningen av batteriet är enkel och en laddning håller riktigt bra menar Jenny Sjöberg.
– Den fungerar bra, säger hon och får ett nickande bifall från maken Staffan Sjöberg.
– Och höjden på sadeln är också lätt att anpassa till din egen längd. Inga problem, säger han.
Men den springande frågan är förstås om lådcykeln är ett alternativ till familjens andrabil?
– Det skulle den kunna vara. Men det är det där med att cykla vintertid som jag är ytterst tveksam till, säger Jenny Sjöberg och tillägger:
– Även om det finns dubbdäck även till cyklar så är jag lite rädd för att ge mig ut i den värsta halkan.
Tre månader med en lånad elförstärkt lågcykel skapar nya vanor. "Det här är inte så dumt", säger Jenny Sjöberg med sonen Matheo tryggt fastspänd i lådan.