Yvonna Walczyna förbereder knäckbakelser. Hon kavlar degen genom en maskin och trycker sedan ut den i formar. Förutom bakelsen har Amarant special och kronwienerbrödet hängt med sedan begynnelsen 1957.
Redan vid klockan tre på morgonen börjar bakmaskinen snurra på konditori Amarant i Torshälla. Kondisbitar, bröd och andra smakupplevelser ska färdigställas innan leveranserna ska till butikerna i Cityhuset och Willys.
– Hade ni kommit tidigare hade det varit mer aktivitet här. Vi ska hinna med allting och köra ut det innan butikerna öppnar, men vi är vana vid det och har våra rutiner. Vi gör leveransen halvfärdig dagen innan och sedan färdigställer vi den på morgonen, så vi måste börja tidigt, säger Marita Pettersson som firar 20 år som konditor på Amarant.
Konditoriet ligger på övervåningen, ovanför kaféet där gästerna strömmar in för förmiddagsfika. Trots att personalen varit uppe sedan strax efter midnatt är stämningen god. Men de är såklart morgonpigga efter flera år i branschen.
Musik spelar från radion och i takt läggs mousse på chokladbottnar för att bli en passionsmoussetårta till bröllop och mors dag. Marita Pettersson brer ett toscatäcke över blivande toscabakelser och i andra änden av rummet skapas den anrika knäckbakelse som hängt med sedan familjen Styrlander öppnade bageriet.
– År 1957 tog min far över ett ganska nergånget fik som låg på Brogatan i Torshälla. Min far fick fart på det ganska direkt och jag kom in i bilden 1969. Så fort jag hade en ledig stund var jag där och hjälpte till, säger Hans Styrlander, som knådat deg sedan tolv års ålder.
I konditoriet finns anrika recepthögar från 1957 då verksamheten grundades.
"Tolvtimmarsdagar hör till vanligheten. Det har varit roligt och det är tur att jag haft en familj och fru som varit förstående", säger Hans Styrlander som driver konditoriet med sin fru Marita. För tillfället är han sjukskriven på grund av synfel, men hoppas komma tillbaka framöver.
Några år senare på konditoriet anställdes hans blivande fru.
– Vi träffades i bageriet när jag var 16 år. Jag skulle egentligen sommarjobba, men jag blev kvar, säger Marita Styrlander som jobbat sida vid sida med sin man sedan 1977.
Även deras svärson har ett finger med i spelet och stöttar med administrativt arbete, däremot har dottern och sonen gjort andra vägval.
– Konditoriet betyder jättemycket för mig, det är ju nästan allt. Det var någon som sa att det går före min familj. Då sa jag att ja, det har det nästan gjort, skrattar Hans Styrlander och tillägger:
– Du får tårta när du föds, på dopet, konfirmationen, födelsedagar, giftermål och begravningar. Våra produkter följer med människor hela livet.
Inspiration till bakverk hämtas in på olika sätt. Han får idéer från influenser på sociala medier, kollegor och varje gång han är i en ny stad besöker han ett konditori för inspiration. Hans far inspirerades mycket av sina semesterresor och han kom aldrig hem utan ett nytt recept, berättar Hans Styrlander.
Bakom Thomas Söderberg syns bakmaskinen. I vänstra hörnet skymtar vilskåpet, där degen "vilar" i fem minuter och nedanför skymtar långrullaren som formar baguetterna.
Ett normalår, utan corona, förbrukar de 6,5 ton ägg, fyra-fem ton mandelmassa och marsipan och fyra ton räkor. Det sistnämnda används bland annat som pålägg på de 100 baguetter som Thomas Söderberg förbereder under morgonen. Degen passerar genom ett maskineri bestående av avvägare, som fixar storleken, rundrivare, som gör degen till bollar och...
– Sedan åker degen upp till vilskåpet där den vilar i fem minuter så att den tappar spänningen. Annars blir det inge bra på långrullaren, säger Thomas Söderberg och tillägger att den sistnämnda formar degen.
Redan klockan 14.30 står bageriet tomt. Då har det morgonpigga arbetslaget jobbat klart för dagen och gått hem för att göra sig redo för att vakna upp vid midnatt igen.
– Jag är lite morgontrött och tystlåten, men annars är det bra. Jag gillar att jobba natt, det är lugnt och skönt, säger Thomas Söderberg.