Petri Kuusinen och Björn "Nalle" Eriksson är två av medlemmarna i krisgruppen på Outokumpu i Torshälla. Förutom företagsspecifika riktlinjer har man under pandemin testat olika hjälpmedel som den gröna saneringspistolen och den lilla lådan som desinficerar en mobil med hjälp av UV-ljus.
Två år har snart gått sedan den lokala krisgruppen bildades på Outokumpu i Torshälla.
– Det längsta vi har haft igång krisgruppen tidigare har varit några dagar när det hänt någonting. Nu har det nästan gått två år och fortfarande har vi möten varenda dag. Det var ingen som kunde tro det när vi startade, säger Petri Kuusinen, säkerhetschef på Outokumpu.
Då var pandemin i sin linda. Men på Outokumpu kunde man snabbt se vilka konsekvenserna av det som då kallades det nya coronaviruset kunde bli.
– Vi är en stor koncern som finns på många ställen i världen och det var faktiskt så att i början av pandemin så hade vi en anläggning i Italien som fick stänga, jag tror det var i februari 2020, och det gjorde att vi snabbt tog det här på fullaste allvar, säger Jonas Nordlund, pressansvarig på Outokumpu.
Nästan innan smittspridningen ens hade tagit fart i Sverige satte Outokumpu in åtgärder. Något som ledde till reaktioner.
– När det startade var vi väldigt snabba på att införa olika åtgärder. Alla förstod kanske inte då vad vi höll på med. När vi började ta febern på chaufförer som skulle in på området så blev det reaktioner. "Vad gör ni för något?". "Varför ska man visa att man är frisk?". Det blev ganska mycket uppståndelse kring den grejen. Då visste knappt folk vad corona var för någonting, säger Petri Kuusinen.
Från centralt håll i Outokumpu sattes riktlinjer upp som sedan omsattes i praktiken lokalt. Och det har varit stränga åtgärder.
– Det var lite upprört i början kring alla restriktioner vi införde.
Outokumpu i Torshälla har klarat sig väl under pandemin. Tack vare ett aktivt smittskyddsarbete och hårda restriktioner.
Man var tidigt ute med att all personal som vistades inomhus skulle bära munskydd.
– Munskydden var absolut en grej vi införde som var helt nytt. I Sverige var vi då inte vana att se någon med munskydd, säger Petri Kuusinen.
Maxtak infördes för hur många som får vistas i exempelvis i kontrollrummen. Duscha har personalen fått göra i omgångar. Plastskydd har satts upp över tangentbord som används av många. Gymmet stängdes ner ett bra tag, i dag är det öppet men omgivet av väldigt mycket regler. Det sattes också upp automater för att sanera mobiltelefoner.
Åtgärderna sträckte sig faktiskt ända till personalens fruktkorgar.
– Vi tog exempelvis bort äpplen och päron från fruktkorgen. Det finns de som inte tvättar sitt äpple innan de börjar äta. Sen om man skulle fråga smittskyddsläkaren om det här med äpplen skulle han kanske säga att det är larvigt, säger Petri Kuusinen och fortsätter:
– Vi vet inte om vissa åtgärder vi infört har haft någon som helst effekt, men vi har infört dem i alla fall.
En stor del av Outokumpus personal behöver nämligen vara på plats för att kunna sköta sina arbeten. Och det finns personal med kompetens som verksamheten inte klarar sig utan.
– Där har vi en utmaning. Vi uppmanar såklart till distansarbete för de som kan. Men många hos oss har inte den möjligheten, man kan inte sköta verket hemifrån utan man måste vara på plats. Alla som har ett arbete som är möjligt att sköta hemifrån bör göra det, men merparten av våra medarbetare jobbar i produktionen, säger Jonas Nordlund.
För att minimera riskerna för smittspridning har man fått jobba på ett annat sätt.
– Personalen har fått jobba i små bubblor, som vi kallar det för. De människor man normalt jobbade med, den bubblan, skulle hållas så liten som möjligt, säger Petri Kuusinen.
Genom att hellre ta i lite för mycket än lite för lite har Outokumpu klarat sig bra genom pandemin. Även om Petri Kuusinen gärna hade velat få summera innan omikron slog till.
– Jag skulle ha velat fått den frågan långt innan det drog igång med omikron. Nu sista veckorna ser vi en uppgång av fall även hos oss, det speglar nog hur det ser ut i samhället. Vi har fler fall nu än vi har haft under de senaste två åren.
Trots det har fabriken kunnat vara igång som den ska.
– Det är egentligen den stora risken som vi såg i början. Får vi klustersmitta i fel personalkategori så spelar det ingen roll att vi är jättemånga anställda här. Är det fel individer som blir sjuka måste vi stanna fabriken.
Hur hade det sett ut om ni inte varit så strikta?
– Personligen tror jag att vi hade haft högre smittspridning. Tack vare vårt arbete har vi ökat säkerheten för våra medarbetare och inte behövt stänga fabriken, säger Petri Kuusinen