Nyby TorshÀlla ridklubb har i grunden en vÀlskött och god verksamhet, med stabil ekonomi, enligt ridskolechef Maria Ejnar. Men skenande kostnader, brist pÄ spÄn och strö, och medlemstapp drabbar hela branschen hÄrt just nu.
För nÄgon vecka sen hade de finbesök i stallet. Jakob Forssmed (KD), socialminister med ansvar för folkhÀlsa, idrott och civilsamhÀlle, mötte Ridsportförbundet för att bilda sig en uppfattning om hur branschen mÄr. Och valet av plats för mötet föll, pÄ rekommendation av förbundet, pÄ Nyby TorshÀlla ridklubb.
â JĂ€ttekul, det var otroligt hedrande att bli utvald som en vĂ€lskött förening och fĂ„ vara vĂ€rd för mötet och representera hela ridskolevĂ€rlden. Vi sĂ„g till att ministern klarade ridborgarmĂ€rket innan han Ă„kte, sĂ€ger Maria Ejnar.
VĂ€lskött eller ej, Maria Ejnar konstaterar likt sina kollegor i landet att det Ă€r tufft att leda en ridskola i dag. VĂ€rldslĂ€get drabbar Ă€ven hĂ€stbranschen, med varubrister som trissar upp priserna pĂ„ sĂ„nt som hösilage, hö och spĂ„n, och dĂ€rmed tvingar föreningarna att höja ridpriserna â vilket i andra Ă€nden leder till medlemstapp.
â Under torkan och missvĂ€xten 2018 rusade höpriserna i höjden, och de gick aldrig riktigt tillbaka igen. Och nĂ€r alla kostnader nu skenar Ă€n vĂ€rre gör vĂ„ra det i alla steg; frĂ„n gödning, till dieseln och oljan i bondens traktor, till halmen och höet och spĂ„net. Till elen, inte minst.
En ridskola med nÀrmare 400 medlemmar, 18 ridskolehÀstar, tiotalet privata uppstallningar och fullt schema mÄste ha ett upplyst ridhus fyllt av spÄn och ett stall med mat och liggunderlag. Samt betald personal som sköter hÀstarna och anlÀggningen.
â Och nu Ă€r det i alla fall 17 grader hĂ€rinne, man kan ta av sig jackan och mössan en stund, sĂ€ger ridskolechefen nĂ€r hon visar in pĂ„ kontoret.
â Vi jobbar budgetstyrt och försöker ligga steget före hela tiden, med ett finger i luften och en förberedelse för vad som kan hĂ€nda. Men visst Ă€r det bekymmersamt. OcksĂ„ hĂ€stpriserna har blivit mycket högre. De hĂ€star vi köper har nĂ€ra nog blivit 100 procent dyrare pĂ„ bara nĂ„gra Ă„r.
Nyby TorshÀlla ridklubb har ett lÄngvarigt samarbete med en lokal lantbrukare, som förser stallet med hö, och Àven tar hand om gödslet. Det Àr Maria Ejnar och Pia Sjökvist tacksamma för.
2022 blev ett intensivt Är, med en uppgÄng för ridsporten i stort. Och klubben mÀrkte av ett jÀttestort intresse för att börja rida. Nu tvingas mÄnga familjer vÀlja bland barnens fritidsintressen för att fÄ ekonomin att gÄ ihop. Om mamma och barn har ridit tillsammans slutar kanske mamman nu, och de som ridit tvÄ gÄnger i veckan fÄr gÄ ner till en.
â Vi gör alltför att hĂ„lla vĂ„ra priser nere, men det hĂ€r Ă€r en svĂ„r ekvation som drabbar mĂ„nga nu. Vi mĂ„ ha jobbat till oss en stabil ekonomi under mĂ„nga Ă„r, men det hĂ€r tuffa lĂ€get hĂ„ller inte hur lĂ€nge som helst.
Det kommunala aktivitetsbidraget hjÀlper, men rÀttvis fördelning mellan idrotterna? Inte enligt Maria Ejnar.
â Ska vi kanske anvĂ€nda situationen till att se nĂ€rmare pĂ„ hur rĂ€ttvis fördelningen av kommunens pengar Ă€r? Vi har pratat jĂ€mlikhet i stallen i alla Ă„r, och sĂ„ vansinnigt mycket har inte hĂ€nt sen jag var barn och var med i lokalradion och pratade om flickors och pojkars fritidsintressen. Hur mycket föreningar fĂ„r skiljer sig mellan kommunerna, mellan idrotterna och Ă€ven inom samma idrott. Vad beror orĂ€ttvisan pĂ„? Jag tror pĂ„ okunskap.
Bristen pÄ kutterspÄn har under en tid blivit ett problem för hÀstsverige och för lantbrukare. Nyby TorshÀlla ridklubb kör med spÄnpellets i stÀllet, vilket föreningen haft turen att kunna köpa in större volymer av. HÀstskötare Pia Sjökvist bÀddar i boxarna.
AnlÀggningen som Àgs av kommunen behöver dessutom lira ihop med verksamheten, konstaterar ridskolechefen.
â Den behöver liksom befinna sig i 2023 den ocksĂ„, för sĂ„vĂ€l hĂ€starnas och elevernas som för arbetsmiljöns skull. Men det krĂ€vs nog mer kunskap ocksĂ„ kring vad som krĂ€vs av en ridskoleanlĂ€ggning i kommunhuset, för det gĂ„r för lĂ„ngsamt. Den var hyggligt modern nĂ€r jag började hĂ€r 2001, om jag sĂ€ger sĂ„. Jag tror att jag dessutom behöver vara tydlig kring att vi mĂ„ vara en ideell förening men att vi ocksĂ„ har avlönad personal som kostar pengar. Det verkar inte alla inse.
Under pandemiÄren hade verksamheten turen att kunna köra pÄ i det nÀrmaste normalt.
â VĂ„r devis med "en hĂ€stlĂ€ngds avstĂ„nd" gĂ€ller ju alltid. Ridlektioner och vistelse i stallet funkade. Det tror jag var vĂ€ldigt viktigt för mĂ„nga unga. Under pandemin var plötsligt sĂ„ mycket annorlunda i vĂ€rlden, men hit till stallet kunde barnen komma och hĂ€r var allt i mĂ„ngt och mycket precis som vanligt. HĂ€r fick man mĂ„ bra bland de trygga hĂ€starna. Och det rĂ€ddade oss.
"HÀstarna Àr stabila, de har ingen aning om att deras mat blivit vÀldigt mycket dyrare. Deras tillvaro Àr precis likadan som i gÄr oavsett om vÀrlden skakas av en pandemi eller ett krig. De tröstar och lugnar. HÀstarnas kraft Àr fantastisk", sÀger ridklubbschefen Maria Ejnar och konstaterar samtidigt att det kan bli nödvÀndigt att sÀlja av hÀstar om det tuffa ekonomiska lÀget inte lÀttar.
Och sÄ Àr det ju fortfarande. Dessutom, sÀger Maria Ejnar, blir tillvaron roligare med ett lite positivt synsÀtt trots mörka orosmoln pÄ himlen.
â Det hjĂ€lper nog en hel del att vi lyckas hĂ„lla huvudet kallt, tĂ€nka positivt och hitta möjligheter. Den devisen tar jag med mig Ă€ven genom denna kris.