Visst är slussningen mäktig, med de höga portarna, stenklädda murarna och vattnets krafter.
– Många passagerare vill uppleva just slussningen, berättar skepparen Kjell Stenefjord som kört S:t Olof sen återinvigningen av slussen 1999.
Han och kollegan Peter Karlsson sköter turerna mellan Torshälla och Eskilstuna. Ibland är båten full, men i dag är de ensamma.
Båten är en så kallad padda som är inköpt med tanke på färdens många låga broar. På lägsta stället är det bara 1,35 meter.
Torshälla kanal handgrävdes 1855, delvis genom berg, i en båge förbi Torshällaåns forsar. Fem år senare började båttrafiken åka genom dubbelslussen. Under storhetstiden passerade i snitt sju fartyg om dagen. Då fanns förstås inte alla broar.
– Tänk om man kunde öppna vattenvägen till Eskilstuna, drömmer Kjell.
Tanken var att S:t Olof skulle köra hela vägen in till Nybrobryggan, men slussen i centrum behöver restaureras. I stället stannar man vid Rothoffsparken.