Karta över bostadsplaner. Den rödmarkerade marken har tagits bort från planerna när planuppdraget nyligen reviderades. Den vita markeringen kvarstår. Den gulmarkerade marken mitt i planområdet ägs av byalaget.
Till vänster om den vita markeringen ligger Sandavägen som också syns på fotot.
Hösten 2021 fattade kommunen beslut om planuppdrag för del av fastigheten Sanda 6:1 med flera på Tosterön. Då var syftet med att ta fram en detaljplan för att pröva möjligheten för cirka 160 bostäder i form av småhus, som skulle byggas i två etapper.
Men nu har miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ändrat sig och beslutat att revidera planuppdraget. Från det tidigare uppdraget tas två tredjedelar av marken bort.
Anledningen är att kommunen har haft möte med Trafikverket som lyfte frågan att kapaciteten på Sandavägen, som är en statlig väg, skulle vara för låg för det antal bostäder som först var tanken. Kommunen och exploatören kom då överens om att anpassa planuppdraget efter Sandavägens kapacitet.
De nu aktuella fastigheterna ligger mellan Sandavägen och Sandängsvägen i Sanda, nära Mälaren.
Men det finns fler hinder för detaljplanen. Sanda Byalag Samfällighetsförening och Fastighetsföreningen Sanda Byalag motsätter sig planuppdraget. De båda föreningarna drivs tätt tillsammans och har en gemensam styrelse. (Fortsättningsvis i texten kallas föreningarna för byalaget.) Det är byalaget som äger en del av marken där planen är att bygga bostäder.
– De vill bygga mitt i vår samfällighetsförening. Styrelsens uppdrag från föreningsstämman är att inte sälja marken, säger Urban Fastrup, kassör i byalagets styrelse.
Byalagets mark ligger både mitt i och delvis runt om marken som ska bebyggas.
– Det förslag som har visats är väsensskilt från hur det ser ut i dag i Sanda. De har visat radhus eller parhus i två våningar. Om vi ska acceptera att det byggs måste det bli liknande bebyggelse som i dag och tomter på minst 1 500 kvadratmeter.
I dag finns äldre hus och sommarstugor från 1960-talet i området. En del fritidshus har omvandlats till permanentboende.
Vad skulle byalaget vilja att marken används till?
– Att det förblir som det är i dag. De pengar som vi skulle få om vi säljer marken blir ingenting om man delar det på 180 medlemmar i samfällighetsföreningen. Det blir helt ointressant för oss.
Samfälligheten har cirka ett hektar mark i det område som ingår i planuppdraget.
Området som ska detaljplaneras i syfte att skapa ett småhusområde ligger mellan Sandavägen och Sandängsvägen i Sanda.
Hur tänker ni kring om landsbygd behöver utvecklas för att kunna leva vidare?
– Vi har inte haft tankar på utveckling. Vi är inte emot det men föreställer oss en bebyggelse som är mer lik den som finns. Vi är en lekmannastyrelse som varken har kunskap eller ekonomi att driva fastighetsfrågor.
Urban Fastrup berättar att byalaget har försökt att få svar på frågor av kommunen i de sju år ärendet har pågått.
– Om det ska byggas mitt i vår samfällighetsförening, hur kommer det att påverka badplatsen, hamnen och fotbollsplanen där vi äger marken? Vi har inte fått svar på sådana frågor.
Urban Fastrup är kassör i byalaget i Sanda. Bylaget vill inte se byggnation enligt planerna. Planområdet ligger till höger i bild.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Härnbro (S) ska dock ha besökt byalaget den gångna helgen.
Leo Pedersen är en av dem som handlägger ärendet på kommunen.
– Jag har inte jobbat så länge och ännu kortare i det här uppdraget så jag kan tyvärr inte svara på hur kommunikationen har varit, säger Leo Pedersen, planarkitekt.
Han kan heller inte svara på hur många hus som det nu är aktuellt att bygga enligt det reviderade planuppdraget.
Kan detaljplanearbetet fortsätta om byalaget inte vill sälja sin mark?
– Ja det alternativet finns. Vad vi har sett nu går det att fortsätta utan byalagets mark. Det blir ju att den delen som de äger inte kommer att tas med i detaljplanen. Alla bitar med trafik får man lösa ändå, utan deras mark.
Området består av gräs, sly och buskar.
Är det så ni brukar göra, att ni går vidare även om markägare säger nej?
– Nej, oftast inte. Det är väl så i det här fallet också att vi och exploatören vill att man ska ha en fortsatt dialog och komma överens över ett bra förslag som alla är nöjda med, byalaget också. Det är tanken att vi ska ha mer dialog med byalaget under processens gång.
Frågan är varför man inte tog bort byalagets mark utan annan mark när planuppdraget reviderades och minskades med två tredjedelar.
– Jag tror att utredningen har visat att det inte är så lämpligt att bygga på den marken. Sedan är väl förhoppningen att dörren inte är helt stängd till den mark som byalaget äger utan att man kan visa ett förslag som de tycker är bra och som passar in i området och kan förhandla om att sälja marken till exploatören, säger Leo Pedersen.