Trump pressar pÄ för att verkstÀlla dödsstraff

NÀr Donald Trump lÀmnar Vita huset kommer hans styre att ha avrÀttat fler fÄngar pÄ federal nivÄ Àn nÄgon president i modern tid. Ett av eftertrÀdaren Joe Bidens vallöften Àr att avskaffa dödsstraffet.

En avrÀttningskammare i ett fÀngelse i Nebraska i USA.

En avrÀttningskammare i ett fÀngelse i Nebraska i USA.

Foto: Nate Jenkins/AP/TT

Brott & Straff2020-12-27 07:30

Trots kĂ€nsloladdade protester och offentliga vĂ€djanden slĂ€cktes Brandon Bernard liv strax före jul. Han avrĂ€ttades med en dödlig injektion för mordet pĂ„ ett prĂ€stpar 1999. 40-Ă„rige Bernard var den yngste att avrĂ€ttas pĂ„ federal nivĂ„ pĂ„ nĂ€ra 70 Ă„r – och den förste vars federala dödsstraff verkstĂ€lldes under en övergĂ„ngsperiod pĂ„ nĂ€ra 130 Ă„r.

Dagen dÀrpÄ var det dags igen. DÄ avrÀttades Alfred Bourgeois som dömts för att ha mördat sin dotter.

Trumpstyret verkar onekligen ha brÄttom. Ytterligare tre federala avrÀttningar Àr planerade före den 20 januari dÄ presidenten lÀmnar Vita huset. Bland dessa finns Lisa Montgomery, som om straffet verkstÀlls blir den första kvinnan att avrÀttas av staten sedan 1953.

– Donald Trump Ă€r och har varit en anhĂ€ngare av dödsstraffet i alla Ă„r, konstaterar författaren och USA-kĂ€nnaren Karin Henriksson.

Svartvit syn

Genomförs de planerade avrÀttningarna kommer staten att ha tagit 13 personers liv under Donald Trumps tid i Vita huset. Det kan jÀmföras med tre under perioden mellan 1988, dÄ det federala dödsstraffet Äterinfördes efter att 1972 ha förbjudits av Högsta domstolen som grundlagsvidrigt, och Trumps tilltrÀde.

Enligt Henriksson, som skrivit en biografi om presidenten och som medverkar pÄ bloggen Amerikaanalys , Àr en förklaring till Trumps förkÀrlek för dödsstraffet hans kategoriska syn pÄ vÀrlden, dÀr det mesta Àr svart eller vitt.

– För honom Ă€r en mördare den största förloraren, en person som inte förtjĂ€nar nĂ„got annat Ă€n att dö. Donald Trump har ingen större förmĂ„ga att tĂ€nka mer nyanserat eller pĂ„ ett öppnare sĂ€tt, sĂ€ger hon.

– Han har kommit tillbaka till dödsstraffet gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng under sitt presidentskap, bland annat nĂ€r han talat om medlemmar i latinamerikanska brottsliga gĂ€ng som han anser förtjĂ€nar det.

Elektrisk stol?

De flesta brotten i USA prövas lokalt i de 50 delstaterna. De federala domstolarna hanterar vissa av de mer allvarliga förbrytelserna som terrorism, förrÀderi och mord.

Vid sidan av den federala staten och inom försvaret tillÀmpas dödsstraff hos 28 av de 50 delstaterna och det Àr i allmÀnhet vanligare att fÄngar avrÀttas i delstater Àn federalt. De senaste tio, femton Ären har dock fÀrre dödsstraff utdömts och verkstÀllts Àn tidigare och allmÀnhetens stöd för att straffa brottslingar med döden har minskat.

Under Trumps tid har tempot dock varit ovanligt högt i de federala fÀngelserna. I nulÀget vÀntar 52 dödsdömda pÄ att deras straff ska verkstÀllas, de flesta i högsÀkerhetsanlÀggningen Terre Haute i Indiana dÀr avrÀttningarna ocksÄ sker. Nyligen godkÀnde Trumps justitiedepartement en bestÀmmelse som sÀger att straffet kan verkstÀllas med hjÀlp av andra medel Àn dödssprutan, som exempelvis elektriska stolen eller arkebusering.

– Det hĂ€nger sannolikt ihop med att det rĂ„der brist pĂ„ de preparat som anvĂ€nds vid avrĂ€ttningar, sĂ€ger Henriksson.

Anledningen till det Ă€r att vissa lĂ€kemedelstillverkare av moraliska skĂ€l har sagt nej till att deras substanser fĂ„r anvĂ€ndas för att verkstĂ€lla dödsstraff. Det har fĂ„tt nĂ„gra delstater att experimentera med blandningar av sömnmedel samt muskelavslappnande och hjĂ€rtstillande preparat – som i ett antal fall resulterat i utdragna och plĂ„gsamma avrĂ€ttningar.

Vill avskaffa

Hur ser dÄ Trumps eftertrÀdare Joe Biden pÄ dödsstraffet? I den kriminalvÄrdsplan han lade fram före presidentvalet lovar Biden att lagstifta för att avskaffa dödsstraffet pÄ federal nivÄ och försöka sporra delstater att ta bort det. Han motiverar stÄndpunkten med att över 160 personer som dömts till döden senare visat sig vara oskyldiga.

Om en sĂ„dan lagstiftning gĂ„r att fĂ„ igenom beror mycket pĂ„ hur det gĂ„r i det avgörande senatorsvalet i Georgia den 5 januari. Det Ă€r dĂ„ det faststĂ€lls om senaten kommer att styras av Bidens parti Demokraterna eller av Republikanerna – och om det blir lĂ€tt eller svĂ„rt för Biden att fĂ„ igenom nya lagar.

– Men han kan ju ocksĂ„ skapa nĂ„gon form av moratorium, som under Obamaadministrationen. Det krĂ€ver inte kongressens godkĂ€nnande, sĂ€ger Henriksson.

VÀrt att minnas Àr dock att Biden tidigare i sin karriÀr pÄ 1980- och 90-talen, dÄ han var Delawares senator, drev igenom tuffare lagstiftning som innebar att fler brott kunde leda till dödsstraff. Det har han senare beklagat.

Hans tilltrÀdande vicepresident Kamala Harris har dock uttalat sig skarpt mot dödsstraffet under sin tid som Kaliforniens högsta juridiska chef.

Fakta: Federala avrÀttningar i USA

Statliga avrĂ€ttningar har förekommit i USA sedan 1790-talet. 1972 förbjöds de som grundlagsvidriga av Högsta domstolen – för att Ă„terupptas 1988.

Dödsstraff finns pĂ„ bĂ„de federal nivĂ„ och pĂ„ delstatsnivĂ„, men de federala Ă€r mer sĂ€llsynta. Under 2019 avrĂ€ttades 22 mĂ€nniskor i USA:s delstatsfĂ€ngelser. Mellan 1988 och 2019 genomfördes endast tre federala avrĂ€ttningar, samtliga under president George W Bush. En av dem var Timothy McVeigh, som dömdes för bombdĂ„det mot en federal byggnad i Oklahoma City 1995 som dödade 168 mĂ€nniskor, varav 19 barn.

Olika typer av moratorium och granskningar av det federala dödsstraffet har förekommit efter 2003. Trumpstyret har dock pressat pÄ för att fler straff ska verkstÀllas, efter att presidenten efterfrÄgat hÄrdare straff för vÄldsbrott. I somras genomfördes den första federala avrÀttningen av tio hittills under Trumpstyret. Ytterligare tre Àr planerade innan presidentens mandatperiod löper ut den 20 januari.

Amerikanernas stöd för dödsstraffet har dalat de senaste Ären. 60 procent sÀger sig föredra livstids fÀngelse före dödsstraff för en person som döms för mord, enligt en Gallupundersökning frÄn i fjol.

Det finns ocksÄ studier som slÄr fast att dödsstraffet Àr diskriminerande, det vill sÀga att svarta i högre grad döms till döden Àn vita.

KĂ€llor: Death Penalty Information Center, BBC, Amerikaanalys, Gallup

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!