Turister välkomnas med munskydd och handsprit

En säkerhetsvakt riktar termometern pricksäkert mot pannan. Det här är första stoppet för alla som vill släppas in på sjukhusområdet i Rhodos stad. Men TT kommer inte längre än så här – inte på grund av feber utan de nya stränga riktlinjer som har införts som skydd mot coronaviruset och som gör att antalet besökare hålls till ett minimum.

I skuggan under ett träd väntar taxichaufförer på att köra patienter hem. Men trots pandemin är de inte oroliga. Grekland har klarat sig relativt bra, med runt 3 600 bekräftade fall och färre än 200 döda. Och Rhodos har haft en knapp handfull fall.

– Det finns alltid en risk med att köra någon till och från sjukhuset. Men vad gäller viruset har vi känt oss säkra, åtminstone fram tills nu. Vi vidtog ordentliga åtgärder som har fungerat bra här, säger 55-åriga Michail Kouloumbris.

– Risken blir större när det kommer turister, särskilt från länder som Sverige där det har gått ganska dåligt. Men de är viktiga för vår ekonomi, så de är välkomna om de gör testet på flygplatsen och följer reglerna.

Många åtgärder

Grekland – i synnerhet öarna – är beroende av turister för att överleva. Det gör att regeringen har valt att spela högt och släppa in utländska besökare, dock med många nya försiktighetsåtgärder på plats. Testar en turist positivt för covid-19 väntar två veckors karantän på coronahotell. Andra hotell har egen läkare och skyldighet att rapportera in om en gäst uppvisar symtom.

Kouloumbris berättar att han måste bära munskydd i taxin och sprita händerna flera gånger under en enda resa: efter det att han har packat in väskorna i bagageutrymmet, hållit upp dörren, tagit emot betalningen och lastat ur väskorna igen.

– Greker är inte alltid bra på att lyda regler, men när det gäller pandemin har vi verkligen lyssnat. Nu testar regeringen systemet för att se om det håller också när turisterna kommer.

Rhodos vice borgmästare Konstantinos Taraslias, ansvarig för turismfrågor, känner sig trygg med de restriktioner som har införts.

– Vi har ett väldigt bra system. Det finns noggranna protokoll att följa för personal i allt från hotellreceptioner till restauranger, säger han.

– På Rhodos är 95 procent av ekonomin på ett eller annat sätt kopplat till turismen. Det betyder att vi inte har något annat val än att öppna. Men vi måste alla vara försiktiga.

Handlade snabbt

En stor andel äldre och en sargad ekonomi efter krisåren borde ha inneburit katastrof. Men många är förvånade över hur bra det har gått för Grekland i pandemin. Experter anser att det beror på att regeringen agerade tidigare än många andra i Europa. I mitten av mars stängdes landet ner och de som ville lämna hemmet för att köpa mat, motionera eller ta hand om sina äldre var tvungen att få sms-intyg från myndigheterna.

– Vårt hälso- och sjukvårdssystem har inte hämtat sig från krisåren, så de stängde snabbt för att undvika överbelastning. Det har varit jobbigt och jag tycker att det var fel, eftersom nu är det väl ingen som har antikroppar här, säger 45-åriga Sofia Mitropoulou.

Hon bor granne med en av de få personer som har konstaterats smittade av coronaviruset på ön. Det blev stor uppmärksamhet i byn och Sofia Mitropoulou blev lite orolig – trots att de bara hade småpratat på fem meters avstånd.

– Hon slängde soporna och jag stod i dörren. Det var dagen efter det att hon rest hit från Storbritannien och hon visste inte att hon var sjuk. Men efter en vecka fick vi veta att hon var smittad och sedan såg jag inte till henne på en månad, säger hon.

– Sedan dess har jag inte varit orolig för viruset. Och jag är inte rädd för turister. Men jag oroar mig för min framtid.

Skrattar inte längre

Mitropoulou fördrev de två månaderna som Rhodos var nedstängt genom att gå promenader och spela in roliga videoklipp med sin make. Nu har hon slagit upp portarna till sin butik som säljer produkter i olivträ till turister. Men på två dagar har hon bara haft en enda kund, som köpte en sked.

– Det är väldigt svårt ekonomiskt, jag vet inte om jag kan ha kvar butiken. Vi har fått ändra mycket i vårt liv, vi går aldrig ut för att ta en kaffe, glass eller äta middag längre. I början av nedstängningen lagade vi mycket god mat, men nu har vi slutat att baka kakor. Vi har inte råd, säger hon.

– Jag ligger vaken på nätterna och tänker på alla pengar som saknas. Många här har förlorat sitt skratt, sitt leende. Hur ska vi överleva?