Bakslag för Macron som förlorar majoritet

Frankrikes president fÄr fem svÄra Är framför sig. Hans koalition förlorar majoriteten i parlamentsvalet, medan ytterhögern gÄr kraftigt framÄt.
–Vi har nĂ„tt vĂ„rt mĂ„l, att göra Emmanuel Macron till minoritetspresident, sĂ€ger Nationell samlings partiledare Marine Le Pen.

Frankrikes president Emmanuel Macron lÀgger sin röst i Le Touquet i norra Frankrike.

Frankrikes president Emmanuel Macron lÀgger sin röst i Le Touquet i norra Frankrike.

Foto: Michel Spingler/AP/TT

Frankrike2022-06-19 08:06

Macrons koalition fĂ„r preliminĂ€rt mellan 220 och 240 platser i nationalförsamlingen – lĂ„ngt frĂ„n de 289 som krĂ€vs för egen majoritet – och resultatet efter söndagens parlamentsval var dĂ€rmed ett rejĂ€lt misslyckande för den Ă„tervalde presidenten.

PremiÀrminister Elisabeth Borne medger att resultatet Àr en besvikelse och kallar det "en fara för Frankrike". Men hon lovar ocksÄ att alliansen ska försöka hitta en koalition.

– Vi börjar arbeta redan i morgon (mĂ„ndag) för att hitta en majoritet, sĂ€ger hon i fransk tv.

Jublande högernationalister

Desto mer jubel hördes frÄn högerextrema Nationell samling och partiledaren Marine Le Pen, som gjorde sitt hittills bÀsta parlamentsval. Partiet vÀntas fÄ mellan 80 och 90 platser i parlamentet.

– Vi har nĂ„tt vĂ„rt mĂ„l, att göra Emmanuel Macron till minoritetspresident utan kontroll över makten, sade Le Pen pĂ„ sin valvaka.

– Det enda vi vill Ă€r att tjĂ€na fransmĂ€nnen. Vi ska kĂ€mpa för dem, sade Le Pen innan hon tog ton för MarseljĂ€sen, rapporterar Le Figaro.

Partiet har aldrig förr varit sÄ stort i nationalförsamlingen, och resultatet innebÀr att ytterhögern kan stÀrka sin makt och bilda en partigrupp i parlamentet.

Men Àven vÀnstern jublade. VÀnsterkoalitionen Nupes, ledd av Jean-Luc Mélenchon, nÀrapÄ trefaldigar antalet platser och vÀntas fÄ mellan 165 och 180. PÄ sin valvaka i Paris sade Mélenchon att det Ànnu Àr för tidigt att utropa en segrare:

– Vi vet Ă€nnu inte om vi Ă€r störst, eller nĂ€st störst.

– I morgon vaknar ni antingen med Nupes i majoritet eller med Nupes som frĂ€msta politiska motkraft.

Tvingas förhandla

Missnöjet med Macron ska ses mot bakgrund av att han sjĂ€lv Ă„tervaldes till president med en tydlig majoritet den 24 april – dĂ„ med just Marine Le Pen som motkandidat.

Sedan dess har han hunnit utse en ny regering sedan han blev Ă„tervald till president. Men minst tvĂ„ ministrar – hĂ€lsominister Brigitte Bourguignon och omstĂ€llnings- och administrationsminister AmĂ©lie de Montchalin – förlorade sin plats, vilket av hĂ€vd innebĂ€r att de vĂ€ntas avgĂ„. Även talmannen Richard Ferrand förlorade sin stol i kammaren.

Av tradition brukar presidenten utse en premiÀrminister frÄn det politiska block som har majoritet i parlamentet. För att nÄ detta kan Macrons block behöva strÀcka ut en hand till det mer traditionella högerblocket Republikanerna, som ser ut att fÄ omkring 60 platser i parlamentet.

"Moraliskt misslyckande"

Mindre Àn hÀlften av de franska vÀljarna röstade. Trots att valdeltagandet var nÄgot högre Àn andra omgÄngen 2017 röstade enligt prognoserna bara omkring 46 procent.

För Jean-Luc Mélenchon Àr det ett tecken pÄ Macrons "moraliska misslyckande" och att det politiska etablissemanget som helhet misslyckats, sÀger han.

– Frankrike har sagt sitt, och vi mĂ„ste erkĂ€nna att andelen som inte röstade Ă€r tillrĂ€ckligt stor. En stor del av Frankrike vet inte vart de ska vĂ€nda sig.

Fakta: De olika blocken

I det franska parlamentsvalet Àr det flera stora allianser som gör upp, men i vissa fall ocksÄ enskilda partier. Vid sidan av de stora blocken vÀntas en grupp oberoende kandidater och ett antal frÄn den yttre vÀnsterflanken ta hem ett antal mandat. HÀr Àr de fyra största blocken, listade utefter vilka som spÄs ta hem flest platser i nationalförsamlingen:

Tillsammans (Ensemble)

President Macrons koalition som balanserar i den politiska mittfÄran. Den bestÄr av hans parti Republiken pÄ vÀg (LREM) samt en rad mindre partier, dÀribland Demokratiska rörelsen (Modem) och Horisonter (Horizons). Den har i dag en stor majoritet i nationalförsamlingen.

Folkets nya ekologiska och sociala union (Nupes)

Den nybildade vĂ€nsteralliansen under den radikale Jean-Luc MĂ©lenchons ledning. DĂ€r ingĂ„r hans parti Det okuvliga Frankrike (LFI), det sargade maktpartiet Socialistpartiet (PS), miljöpartiet De gröna (EÉLV) och Kommunistpartiet (PCF), samt nĂ„gra mindre vĂ€nsterpartier. Fyra Nupes-kandidater vann sina valkretsar redan förra helgen, samtliga i ParisomrĂ„det.

Republikanerna (LR), med allierade

Högerns traditionella fanbÀrare ÄsidosÀtts fortsatt av vÀljarna (omkring 11 procent valde dem i första omgÄngen) och kommer att tappa mÄnga mandat. Men partiet har tillrÀckligt bred framtoning och lokalförankring för att vinna i mÄnga valkretsar. De konservativa saknar dock i dagslÀget en tydlig ledarfigur.

Nationell samling (Rassemblement national, RN)

Marine Le Pens högernationalistparti, som stĂ€ller upp sjĂ€lvt. Det nobbade en utstrĂ€ckt hand frĂ„n ytterhögerrivalen Éric Zemmours rörelse Återerövring (ReconquĂȘte). RN har gĂ„tt vidare i fler Ă€n 200 valkretsar, men tros bara kunna vinna i en liten del av dem. Partiet lĂ€r dock fĂ„ bilda en egen grupp i nationalförsamlingen för första gĂ„ngen sedan 1986 (dĂ„ hĂ€nde det tack vare att det gjordes ett engĂ„ngsförsök med proportionellt val).


Fakta: Frankrikes parlamentsval

Frankrike hÄller val till nationalförsamlingen i regel var femte Är, nÄgra veckor efter ett presidentval. Nationalförsamlingen Àr parlamentets underhus och 577 ledamöter ska vÀljas till platser dÀr. De vÀljs i enmansvalkretsar över hela landet.

För att bli vald redan i den första omgÄngen sÄ behöver en kandidat fÄ hÀlften av rösterna i sin valkrets. NÀr den första omgÄngen hölls förra söndagen, den 12 juni, sÄ var det endast fem kandidater som lyckades med det.

I resterande 572 valkretsar hÄlls pÄ söndag, den 19 juni, en avgörande omgÄng mellan de tvÄ kandidater som har fÄtt störst stöd. Om nÄgon ytterligare kandidat har fÄtt stöd av minst 12,5 procent av valkretsens vÀljare sÄ fÄr den ocksÄ stÀlla upp. SÄ har skett i en handfull valkretsar.

Noterbart Àr att inrikesdepartementets och de franska mediernas siffror gÄr isÀr, dÄ de gör olika bedömningar av vilka grupper vissa kandidater vÀntas tillhöra.

Traditionellt brukar sittande president fÄ stöd av en majoritet i parlamentet och dÀrmed kunna vÀlja en premiÀrminister som kan driva hans eller hennes politiska linje. Men om oppositionen styr församlingen sÄ Àr det den som bestÀmmer vilka som ska sitta i regering.

Det har skett tre gĂ„nger i Frankrikes femte republik – tvĂ„ gĂ„nger under president François Mitterrand (1986–88 och 1993–95) och en gĂ„ng under Jacques Chirac (1997–2002).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!