Trump: Bader Ginsburg ska ersÀttas fort

USA:s president Donald Trump vill att den avlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg ska ersÀttas "utan dröjsmÄl". Hennes död ger Trump möjlighet att nominera ytterligare en konservativ domare, vilket under lÄng tid fÄr konsekvenser för den juridiska tolkningen av grundlagsfrÄgor.

Ruth Bader Ginsburg. Arkivbild.

Ruth Bader Ginsburg. Arkivbild.

Foto: Jessica Hill/AP/TT

SamhÀlle och vÀlfÀrd2020-09-19 01:50

87-Äriga Ruth Bader Ginsburg avled pÄ fredagen i sitt hem i Washington efter en lÄng tids sjukdom i cancer. Förra Äret framkom det att hon genomgÄtt en strÄlbehandling för en cancertumör i bukspottskörteln. Efter att tidigare i Är ha friskförklarats meddelade hon i juli att hennes cancer i bukspottskörteln var tillbaka och att hon behandlades med cellgifter.

Vita huset flaggar efter beskedet pÄ halv stÄng och dödsbudet har mötts av stor sorg i Washington, dÀr Ruth Bader Ginsburg var en stor profil.

"VĂ„r nation har förlorat en jurist av historiska proportioner, vi i Högsta domstolen har förlorat en omtyckt kollega. I dag sörjer vi, men med fast övertygelse att framtida generationer kommer att minnas Ruth Bader Ginsburg som vi kĂ€nde henne – en oförtröttlig och resolut förkĂ€mpe för rĂ€ttvisan", skriver HD:s chefsdomare John Roberts i ett uttalande enligt nyhetsbyrĂ„n Reuters.

"Har en skyldighet"

President Trump sÀger pÄ lördagen att han vill att Bader Ginsburg ska ersÀttas sÄ fort som möjligt, och han vÀntas namnge en konservativ ersÀttare inom kort.

"Vi har denna skyldighet, utan dröjsmÄl", skriver han pÄ Twitter.

Bara en timme efter det att HD tillkÀnnagav att Ginsburg avlidit, sade senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell att han kommer att hÄlla en omröstning om den person som Trump nominerar för att fylla den vakanta platsen i domstolen.

Bader Ginsburgs hÀlsa har följts med spÀnt intresse i USA, och mÄnga har spekulerat i om hon skulle avlida före eller efter valet, dÄ valet av eftertrÀdare fÄr konsekvenser för den juridiska tolkningen av grundlagsfrÄgor under lÄng tid framöver.

Högsta domstolen har nio medlemmar. Nya domare nomineras av presidenten och mÄste godkÀnnas av en majoritet av senatens ledamöter. Domarna innehar Àmbetet pÄ livstid men kan pensioneras pÄ egen begÀran.

Tog farvÀl

Efter dödsbudet strömmade folk till Högsta domstolen i Washington för att lÀgga ner blommor och ta farvÀl av den populÀra domaren. Inom loppet av nÄgra timmar hade över tusen personer samlats vid platsen och spontan sÄng hördes, bland annat Woody Guthries folkvisa "This land is your land", skriver The Washington Post.

– FrĂ„gan som hela tiden dyker upp i huvudet Ă€r "vem ska ta hand om oss nu?". Det hĂ€r kĂ€nns som en sĂ„ djup förlust i dessa tider, sĂ€ger Elizabeth LaBerge till tidningen.

I bakgrunden bÄde vid trapporna vid Högsta domstolen och i flera politikers uttalanden ligger frÄgan om vem som kommer att utse en ersÀttare, Trump eller hans eventuella eftertrÀdare.

– Det Ă€r sĂ„ galet. Det Ă€r respektlöst. Kan vi inte ens fĂ„ ha denna kvĂ€ll utan prat om vem som ska ersĂ€tta henne, sĂ€ger Kent Campbell pĂ„ trapporna vid Högsta domstolen till USA Today.

Nominerades av Clinton

Ruth Bader Ginsburg tilltrÀdde i Högsta domstolen i augusti 1993 efter att ha nominerats av den demokratiske presidenten Bill Clinton. Hon var dÄ andra kvinna efter Sandra Day O'Connor att ta plats i domstolen och den första judiska kvinnan.

Bader Ginsburg hade dÄ nÀstan 30 Är tidigare nekats en plats som praktikant i samma domstol, för att hon var kvinna. Sin karriÀr Àgnade hon till stor del Ät att via juridiken kÀmpa för kvinnors rÀttigheter, inte minst i flera mÄl dÀr hon fick plÀdera inför just Högsta domstolen innan hon sjÀlv blev domare.

Fakta: Ruth Bader Ginsburg

Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn i New York som Joan Ruth Bader.

Hon tog examen frÄn det ansedda Cornelluniversitetet i mitten av 1950-talet men studerade Àven vid prestigeuniversiteten Harvard och Columbia och har varit professor vid flera olika lÀrosÀten.

Gifte sig med Martin D Ginsburg 1954, paret har en dotter och en son. Maken avled 2010.

Hon nominerades av den demokratiske presidenten Bill Clinton till ledamot i USA:s högsta domstol 1993. Domstolens nio ledamöter utses pÄ livstid och hon var domstolens andra kvinnliga ledamot efter Sandra Day O'Connor.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!