Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fÄtt politiker i hela Europa att ompröva gamla sanningar och lÀgga om kursen.
I fÄ lÀnder Àr omsvÀngningen sÄ tydlig som i Tyskland. I gÄr: en politik byggd pÄ grundantagandet att sÀkerhet i Europa bara kan uppnÄs tillsammans med Ryssland. I dag: stopp för mÄngmiljardprojektet Nordstream 2, klartecken för vapenleveranser till en krigszon och enorma satsningar pÄ en nÀrmast utblottad försvarsmakt. En gir som gjorts pÄ bara nÄgra mÄnader.
"Bittert" men nödvÀndigt
Kriget har Àven skakat om den brokiga regeringskoalitionen i Berlin, dÀr förbundskansler Olaf Scholz socialdemokrater samsas med liberaler och gröna. Nu planerar Scholz inflytelserika nÀringsminister Robert Habeck frÄn De gröna, som leder ett "superdepartement" under vilket Àven klimat- och energifrÄgor sorterar, att ta till drastiska ÄtgÀrder och öppna gamla kolkraftverk för att rÀdda energiförsörjningen nÀr Ryssland skruvar ned gasen.
"Det Àr bittert, men i det hÀr lÀget nödvÀndigt för att minska gasförbrukningen", citeras Habeck i en departementsskrivelse som public service-bolaget ARD har tagit del av.
Staffan Reveman, energianalytiker och konsult Ät tyska industrin, tror att beslutet Àr "mycket plÄgsamt" för Habeck att fatta.
Reducerat beroendet
Han fÄr medhÄll av Ann-Kristin Kölln, som Àr docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och som forskar om politiska partier i Europa.
ââDet Ă€r ju otroligt trĂ„kigt och plĂ„gsamt att behöva byta ut hela sin politiska agenda. Man har haft stora förhoppningar, men Ukrainakriget har förĂ€ndrat allt, sĂ€ger hon till TT.
Före storinvasionen den 24 februari stod Ryssland för mer Àn hÀlften av den tyska gasimporten. Till mitten av april hade tyskarna lyckats reducera beroendet till omkring 35 procent av den totala importen, tack vare ökade leveranser frÄn Norge och NederlÀnderna och ett tillskott av "flytande gas" frÄn tankfartyg. MÄlet Àr att fÄ ned andelen till 30 procent till Ärsskiftet och att industrinationen ska vara i stort sett oberoende till sommaren 2024.
Gasen som helhet utgjorde före krigsutbrottet omkring tio procent av den tyska energimixen.
"Blir panik"
Ett skÀl till att gasen Àr sÄ viktig Àr att det i princip Àr det enda alternativet för att driva vissa industriella processer, bland annat i kemiindustrin. Gasen behövs Àven för att framstÀlla gödsel till lantbruket, och mÄnga tyska hushÄll Àr beroende av gas för uppvÀrmning.
Under vÄren har den tyska elnÀtsmyndigheten pÄbörjat ett krisarbete, bland annat med syftet att ta stÀllning till vilka företag som i nödfall ska kopplas bort frÄn gasnÀtet.
ââSkulle det bli ett gasstopp sĂ„ blir det ju panik, vi sĂ„g vad som hĂ€nde för nĂ„gra dagar sedan nĂ€r flödet reducerades med 60 procent, sĂ€ger Staffan Reveman.
ââSkulle exempelvis Basf i Ludwigshafen â som Ă€r vĂ€rldens största kemikomplex â kopplas bort, ja, dĂ„ blir det avsevĂ€rda problem för hela den tyska industrin.
Skulle utlösa identitetskris
Reveman tycker samtidigt att Habeck inte sÀger hela sanningen dÄ han hÀvdar att det Àr omöjligt att skaffa fram nytt kÀrnbrÀnsle för att driva vidare de reaktorer som fortfarande Àr i bruk i Tyskland, och som Àr tÀnkta att kopplas bort i slutet av Äret inom ramen för landets sÄ kallade "Energiewende".
Den avvÀgningen handlar mer om vad som Àr politiskt Àn tekniskt möjligt, sÀger han.
ââDe gröna kommer ju frĂ„n anti-atomrörelsen, och om Habeck nu skulle sĂ€ga "okej, vi kör tvĂ„ Ă„r till" sĂ„ tror jag att det skulle utlösa en ofantlig identitetskris för partiet. Och det vet jag inte om han klarar.