Vädrar ut radon i utsatta fastigheter

De kommunala fastighetsbolagen kämpar med åtgärder för att minska radon. Endast två av nio kommunala hyresvärdar har nått målet.

20 december 2019 04:30

Radon är en färg-  och luktlös radioaktiv gas som finns naturligt i marken och som endast kan upptäckas genom mätning. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten beräknas radon i inomhusluften orsaka omkring 500 lungcancerfall i Sverige varje år.

Samtliga kommunala hyresvärdar i Sörmland har radonsanerat i sina fastigheter enligt en undersökning som Hyresgästföreningens tidning Hem & hyra har gjort. Gnestahem och Nyköpingshem uppger att de är klara med saneringen, medan övriga har mer arbete framför sig för att nå under riktvärdet 200 becquerel per kubikmeter luft.

– Vi gör mätningar i alla fastigheter var tionde år. Får vi ett dåligt värde så gör vi åtgärder och gör en ny mätning nästkommande vinter, säger Ingmar Eriksson, vd på KFAB i Katrineholm.

Radon i inomhusluften kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. De fastigheter som ligger längs åsen i Katrineholm har haft höga värden.

– Där finns det markradon. Vi har fläktar som går hela tiden. Men en del hyresgäster sätter igen ventilationen och då blir det problem, säger Ingmar Eriksson

I ett av de radonutsatta husen bor Ulla Henriksson Nordqvist med maken Nils Ove Henriksson. De är noga med att följa KFAB:s regler för att slippa utsättas för radon. Det innebär att köksfläkten susar för jämnan, att fönstren i sovrummet och vardagsrummet är öppna i vädringsläge och att ventilerna är öppna.

–De drar av 80 kronor i månaden på hyran. Visst låter fläkten, men efter ett tag så hör man den inte. Vi fryser inte och lite frisk luft har ingen dött av. Det är tillräckligt med värme och skulle jag frysa så kan jag använda en filt, säger Ulla Henriksson Nordqvist som också är styrelseledamot i Hyresgästföreningen Katrineholm och Vingåker.

I kransorterna Julita och Valla finns det fortfarande problem som KFAB ännu inte kommit tillrätta med. På Elisabeth Tamms väg i Julita uppmättes ett årsmedelvärde på 480 becquerel i en lägenhet 2019.

Eskilstunabaserade företaget Radonbolaget i Södermanland har anlitats för att sänka radonhalten. Det finns flera olika metoder beroende på var radonet kommer ifrån och hur höga halter som uppmätts.

– Finns det radon i byggnadsmaterialet så ökar man ventilationen i huset. Vid låga halter så kan man sätta in frånluftsventiler i sovrum och vardagsrum. Är det högre halter installeras ett från- och tilluftssystem. Vid markradon så är det första man gör att täta alla läckage mot marken i golv och källarväggar. Om det inte räcker så installerar en radonsug som ventilerar ut luften under betongplattan på huset via rör, säger Ensio Mynttinen, besiktingsman på Radonbolaget i Södermanland.

Han mäter alltid med en gammamätare för att ta reda på mer exakt var radonet kommer ifrån. Markradon är vanligast i hus som ligger intill grusåsar som i Kjula och Hällby i Eskilstuna.

– Vid grusåsar kan man gräva en  2–3 meter djup radonbrunn intill fastigheter med en fläkt som suger upp radongas ur marken, förklarar Ensio Mynttinen.

Nyköpingshem har nått målet med att minska radonet i sina fastigheter och mäter nu var tionde år samt vid större renoveringar. 

– Vi är ”färdiga” i och med att vi har en upprättad rutin för när mätningen ska göras och följer denna. Vid en eventuell upptäckt av högre radonvärden än 200 becquerel i en lägenhet, vänder jag mig till vår driftenhet för vidare utredning och åtgärder, säger Maria Lundén, projektledare för hållbarhet på Nyköpingshem.

Radon

Är en radioaktiv gas som bildas naturligt i berggrunden när radium sönderfaller.

Långvarig exponering för radongas ökar risken att utveckla lungcancer.

Orsakar omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige. Det är främst rökare som drabbas.

Kan komma in i byggnader från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. 

Är den strålkälla som ger den högsta exponeringen av joniserande strålning till allmänheten. 

Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Stina Järperud