Hemma hos Johannes Wätterbäck, mer känd som Farbror Grön, strax utanför Vadsbro.
Efter en lång och mörk vinter, såväl vädermässigt som på andra vis, spricker solen fram bakom vita moln på klarblå himmel. Januari ska strax bli februari och hoppfullt fågelkvitter blandas med ljudet från en lite sprucken högtalare.
– Förra året funkade radion faktiskt mot rådjuren, säger Johannes Wätterbäck strax innan han pillrar loss en liten grönlila brysselkålskula som smakar gott, men kallt.
Han står bland odlinglådorna, bara några kilometer från hans födelseplats. Eller, nja. Wätterbäck växter upp på Södermalm i Stockholm men flyttade till Flen som åttaåring. Och det var där, runtswishandes på en cykel, han fick syn på primulan som väckte hans intresse för odling – grunden till alteregot Farbror grön.
Nu för tiden bor han och famljen i Västerås, men tillbringar mycket tid i stugan utanför Vadsbro.
I dag jobbar Wätterbäck heltid med det egna företaget och sitt odlings-jag. Tillsammans med sambon Theres Lundén har han skrivit två böcker om olika grödor och en om odling i kombination med lagring och matlagning. Och snart kommer deras fjärde, om tekniken som har arbetats fram under drygt 30 år av fingrarna i myllan.
– Den här boken är egentligen essensen av hela mitt odlande, som jag började med här i stugan 1992, säger Wätterbäck om boken "Odla kallt".
"Jag tycker inte att klimatalarmismen gör så mycket gott med människor. Jag upplever att folk inte bryr sig, de flyger och konsumerar som vanligt. Men de har en jävla ångest. Däremot tror jag att odlandet kan göra så att man känner att man gör något gott. IIstället för att bara vara rädd så kan följa med i det här", säger Wätterbäck.
På sociala medier pratar många om just kallsådd, kanske framför allt av snittblommor. Men 51-åriga Wätterbäck har experimenterat med tekniken sedan strax efter lumpen.
– Det var ingen trend då! Då var det bara gubbar som åkte Volvo och hade keps och deras gummor som hobbyodlade. Gubbarna odlade potatis, ärtor och morötter. Och kvinnorna höll på med sina pelargoner, tagetes och begonior. Inte så kul.
Den 1 mars kommer Wätterbäck och Lundéns nya bok, som ges ut av Bonnier fakta.
Det som fick igång hans inspiration var de privata trädgårdarna han fick syn på när han var ute på grusvägarna, till fots eller på cykeln.
– Vi började prata med varandra och så fick jag frön av någon och när jag senare jobbade på De la rues fabrik bytte jag klematissticklingar med någon tant.
En vacker fröställning från klätterväxten klematis.
I en av trädgårdarna han passerade stod den där primulan, närmare bestämt en blå bollviva, och habegäret slog till. Det var också den som öppnade dörren till den kalla odlingen eftersom fröet behöver stratifieras för att gro.
– Alla frön har ett grohämmande ämne, för att de inte ska gro direkt när de faller till marken. Men bollvivan har ett särdeles starkt grohämmande ämne. Den vill ha varmt, kallt, varmt, kallt flera gånger innan den förstår att vintern är slut och den kan gro. När jag hade lärt mig det fortsatte jag att experimentera med att kallså, förklarar Wätterbäck.
"Boken och min odlingsteknik bygger på mina trevande försök och på att jag visste inte hur det skulle bli. Men tack vare den där primulan klev jag över tröskeln och in i den här världen", säger Farbror Grön om den aktuella boken om att odla året om.
Förutom att man kan spara på fönsterbrädornas utrymme och växtbelysningens påverkan på elräkningen ger kallsådd extra fina plantor, enligt Wätterbäck.
– Fröna gror långsamt, ger kompakta och fina plantor. I dag skulle jag säga att 90 procent av det vi odlar sår vi kallt mellan februari och juni.
På Farbror Gröns bucketlist? Att få plocka egna bananer från plantorna som just nu växer i källaren. Dessutom har han nyligen skaffat flera träd med ätbart. Som bärhäggmispel, aronia och jättehasselnöt.
I dag sår han grönkål och jätteeterneller. Fröerna placeras på jordytan i små plastbyttor och myllas försiktigt ned så de inte ska blåsa iväg. Sedan placerar han de små askarna i trädgården och försöker glömma bort dem innan det är dags för vårens omskolning eller utplantering.
På så vis får plantorna chans att gro i sin egen takt, anpassat till det klimat som råder på platsen där de senare ska slutplanteras.
"Om man lägger telefonen åt sidan och är med där ute, med händerna i jorden så tror jag att det är någonting äkta som händer och alla kan vara kreativa och skapa något. Det är häftigt!", säger Wätterbäck.
Strax intill den timrade stugan växer tre plantor wasabi.