Demonstrationerna i Hongkong har lett till internationella spänningar.

Kina sade under måndagen nej till att amerikanska militärskepp och luftstyrkor ska få lägga till i Hongkong för paus och vila.

Som svar på det orimliga beteendet från USA:s håll har den kinesiska regeringen beslutat att i dag avbryta granskningen av ansökan från amerikanska krigsfartyg om att åka till Hongkong för återhämtning, säger utrikesminister Hua Chunying.

USA:s president Donald Trump har nyligen skrivit på två lagar som uttrycker stöd för proteströrelsen.

Sanktioner mot organisationer

Kina meddelar också att man – som en följd av USA:s agerande – ska belägga icke-statliga amerikanska organisationer (så kallade NGO:s), som agerat "dåligt" under Hongkongprotesterna med sanktioner. Människorättsorganisationen Human Rights Watch är en av dessa.

Samtidigt planeras fler protester i Hongkong. Demonstrationer ska genomföras vid lunchtid alla vardagar den här veckan.

Efter lokalvalet den 24 november, då demokratiförespråkande kandidater tog hem en storseger, har det varit lugnare på gatorna i det delvis självstyrande Hongkong. Men under söndagen organiserades protester där krav på direkta val till regionens lagstiftande församling framfördes. Demonstranterna följdes av polis, som vid flera tillfällen använde tårgas och pepparsprej.

380 000 människor deltog i söndagens demonstrationer, enligt arrangörerna. Polisen däremot säger att siffran snarare var 16 000, rapporterar South China Morning Post.

Ett halvår med protester

Hongkongbor med olika bakgrund har deltagit i de demonstrationer som nu har pågått i närmare ett halvår. Med veckans planerade protester i city vill demokratiaktivisterna få med fler tjänstemän i protesterna.

Aktivisterna kräver bland annat ökad demokrati och ökat oberoende från Fastlandskina.

Oroligheterna i Hongkong har pågått sedan i juni och har ibland lett till att offentliga byggnader, företag, skolor och den internationella flygplatsen stängts.