Tvära kast på gatorna i Iran

Först fylldes Irans gator av människor som sörjde den toppgeneral som dödats av USA. Sedan sköt Teheran av misstag ner ett ukrainskt passagerarplan. Nu hålls regimkritiska och USA-vänliga protester landet över.

TT ber en Irankännare förklara.

13 januari 2020 17:22
Det är onekligen tvära kast. Men vad de senaste regimkritiska protesterna främst visar på är att det finns ett enormt uppdämt missnöje hos vanliga människor, både mot den svåra livssituationen och maktens arrogans, säger Bitte Hammargren, Irankännare och Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Offentliga lögner har blottats i och med försöken att mörka de systemfel som ledde till att man sköt ner det ukrainska planet. Människor är upprörda över det, över att iranska robotar har dödat oskyldiga civila och att man först försökte ljuga i ansvarsfrågan.

TT: I samband med begravningen av general Qassem Soleimani florerade bilder på tiotusentals sörjande och det talades om en våg av nationalism. Stämmer det?

Iran är komplext och nationalismen är väldigt stark. Sorgetågen samlade enorma folkmassor och alla deltagare ska inte ses som utkommenderade, det visar rapporter från iranier i utlandet som varit i kontakt med släktingar. Soleimani hade mycket höga popularitetssiffror. Som ung var han vanlig soldat i kriget mot Saddam Hussein och åren 2014–2017 ledde han kampen mot IS i Irak. Vissa ville se honom som en iransk James Bond och han berörde många. Motståndarna såg honom dock som ledaren för en felaktig iransk strategi. Men det finns sannolikt iranier som både deltog i sorgetågen och som är ute och protesterar mot regimen nu.

TT: Hur ser de regimkritiska strömningarna ut?

Det finns många ideologier och grupperingar, det är lättare att samlas mot något – som regimen – än för något. I Iran finns allt från en underjordisk fackföreningsrörelse till kvinnor som vill kasta sina slöjor till shiitiska dissidenter som inte vill ha ett land som styrs av präster och ett revolutionsgarde. I parlamentet finns de som är regimkritiska inom systemet, men ingen vet hur ett val där vem som helst skulle få kandidera skulle se ut. På universiteten har det förekommit USA-vänliga slagord och många studenter identifierar sig med de omkomna på flyget och har siktet inställt på skolor i väst.
Så som jag uppfattar det dominerar de regimkritiska slagorden nu. Jag har sett allt från "(ayatolla Ali) Khamenei är en mördare" till "Ni har ingen skam i kroppen". En berömd iransk skådespelerska skrev på Instagram att " vi är inte medborgare, vi är gisslan". Och den regimtrogna tidningen Irans förstasidesrubrik löd "Oförlåtligt". Det finns en stark symbolik i det.

TT: Hur ser man på att USA:s president Donald Trump twittrat stöd för protesterna?

Det har säkert marginell betydelse. Men många iranier anser att han borde häva sitt inreseförbud och titta på hur hårt USA:s sanktioner slår mot civila om han menar allvar med sitt budskap.

TT: Hur kan manifestationerna komma att påverka Irans regim?

Regimen är skakad men jag tror inte att den faller. Med tanke på protesterna tror jag dock att det krävs offentliga rättegångar för de ansvariga för de systemfel som ledde till att flygplanet sköts ner, det går inte att skylla på någon enskild stackare som bemannade luftvärnet. Den stora frågan är om regimen klarar att gå till botten med sitt maktmissbruk i stället för att reagera med det övervåld som vi sett tidigare. Och ytterligare en värdemätare blir parlamentsvalet i februari: vilka får kandidera och hur öppet blir det?
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Tina Magnergård Bjers/TT