Under lördagen var det dags för årets första konstnär att ha vernissage på galleri Sultans. Det var en ren tillfällighet som resulterade i utställningen med temat Ansikten som hänger kvar i en månad. Berthel Martinson bestämde sig för att ta en cykeltur till konditoriet med sin fru från Odensbacken där de bor.
– Jag träffade Karina Veinhede och Agneta Rönnqvist här och hörde av mig sedan för att se om jag kunde få ställa ut, berättar han.
– Jag tycker att den här utställningen är helt underbar. Ingen kan komma hit utan att bli berörd. Vi försöker ha rejäla skillnader mellan utställningarna så att det ska märkas att det har hänt något och det gör det. Och stammisarna som var här på morgonen märkte verkligen det, säger Karina Veinhede som tillsammans med Agneta Rönnqvist ansvarar för utställningen.
Berthel Martinson beskriver sig själv som en bildmänniska.
– Men just bildspråket är så tunt som språk, man måste vila sig mot semantik. Det finns en styrka i det, men också en svaghet, säger han och förklarar att det finns ett stort gap mellan det som konstnärer vill förmedla med sin konst och det som tolkas.
– Till slut blir det bara estetik kvar. Konsten följer bara modets logik nu, en del tycker att det är bra, men det är det inte. Konst ska vara identitetsskapande.