Det ligger papper lite här och var. I den gula soffan, på tevebordet och på skrivbordet. Willie Andréason förklarar att han måste läsa på inför den stundande föreläsningen i Stallarholmen. Han ska prata om sina förfäders historia, de romer som kom till Stockholm den 29 september 1512. Ankomsten finns registrerad i Stockholms stads tänkeböcker, i dag bevarade på Stockholms stadsarkiv.
Willie Andréason är kritisk till samlingsbegreppet romer. Han menar att historia, kultur och språk skiljer de olika grupperna åt, de som kommer från Balkan och Rumänien i dag har inte mycket gemensamt med de som levt i Sverige sedan 1500-talet. Han är också kritisk till den vitbok som regeringen publicerar inom kort. Den ska berätta om övergreppen mot romer under 1900-talet.
— Den romska gruppen har genom historien utsatts för oacceptabla övergrepp som tvångssterilisering och att romska barn förvägrats rätten att gå i skola. För att komma vidare är det viktigt att sätta punkt för det som har varit och att staten erkänner de oförrätter som begåtts, säger integrationsminister Erik Ullenhag i ett pressmeddelande.
Men övergreppen började betydligt tidigare än så. Men delen av historiebeskrivningen riskerar att gå förlorad när man bara fokuserar på 1900-talet, menar Willie Andréason.
— Man pratar i dag om Skånepolisens register, men vi har blivit registrerade av polis, sociala myndigheter och framför allt av kyrkan, i flera hundra år, säger den välbekanta skådespelaren, som förra året var med i två svenska långfilmer.
För att inte urskilja sig från de "riktiga svenskarna" kallades han inte offentligt för sitt egentliga namn, Helmen Kwiik Wigardt. Han fick ett smeknamn, som han säger, ett svensk namn. Och under hela uppväxttiden var han medveten om att han var "en annan".
— Ja, snälla du, det var man född med. Jag var jag och du var du. Man var en outsider, jag läste boken The Outsider på 1950-talet och jag kände så väl igen mig.
När nu Willie Andréason föreläser i Stallarholmen på lördag är det om sina förfäders historia han vill berätta. För att inte sammanblanda sin historia med andras benämner han sin egen grupp för "gammelromer". De har slutat att resa och är helt assimilerade.
— När greve Antonius Gagino kom till Stockholm stad med sitt följe 1512 blev de väldigt väl emottagna. Sedan har vi varit förföljda hela livet. Gustav Vasa gav i uppdrag till Olaus Petri att utvisa alla romer, men det var också många som togs till straffarbete i Sala silvergruva.
I början av Sveriges stormaktstid på 1600-talet utfärdade Gustav II Adolf, enligt Willie Andréason, ett generöst påbud som erbjöd alla skydd och arbete i Sverige, alla utom romerna. I stället skulle de utvisas ur landet. De som var kvar efter den 8 november 1627 kunde dödas utan rättslig påföljd.
— Man ville utrota en hel folkgrupp. Det är den mest hemska lag som någonsin har skapats i Sveriges historia.
Under 1600-talet tvångsrekryterades vuxna romer upptill 60 år av armén, men många gick också med frivilligt. "Det är som Brecht säger, för att överleva kommer först käket, sedan moralen", säger Willie Andréason. På 1800-talet hände mycket i och med industrialiseringen, många hittade sin egen nisch, men bland romerna fanns också stora klasskillnader.
Willie Andréasons egen familj tillhörde välbeställd medelklass. Över skrivbordet hänger ett svartvitt fotografi taget samma dag som Nazityskland invaderade Norge. Familjen hade precis passerat den norska gränsen efter att ha varit och hälsat på släktingar i grannlandet. I Charlottenberg hade de stannat för att äta en måltid lagad på spritkök. De står ytterst välklädda framför en Chevrolet från 1932. Bilden utstrålar lyx.
— Pappa gjorde affärer, han köpte hus, fixade till det och sålde vidare. Han sålde också andra saker, som kostymtyger, han var resande på det sättet. Vi flyttade till ett 20-tal orter när jag var liten och det var inte så jäkla roligt. Ibland var jag före i skolan, ibland efter. Efter en tid kom det ofta släktingar och hälsade på. Då fick andra upp ögonen och man blev kallad "flyttunge" och "lösdrivare".
Men hur kunde folk veta att ni var av annat ursprung?
— Hela tiden måste man väga in den sociala tiden. Men alltid må du tro så var mamma och mormor livrädda för att folk skulle fatta och de sa alltid åt mig att jag skulle stilla mig.
Vad pratade ni för språk?
— Hemma alltid romani, aldrig romani ute. Vi var förbjudna av våra föräldrar att prata romani utanför hemmet.
Varför är identitet så viktigt?
— Vi har vår egen mytologi, musik och egna hantverk. Jag är lite kluven, vi har koder som andra inte har. Jag åker exempelvis inte hem till en kvinna som är ensam hemma, det är inte passande. Det är konstigt, en gång när min fru var i Thailand så frågade en kvinna om hon var av romanofolket och det stämde. Min fru var inte av romanofolket, men hon hade lärt sig koderna av mig och släkten.