Skogen och naturen är het just nu. Den hyllas och skildras i litteraturen och omskrivs i såväl livsstilsmagasin som på kultursidor. Utbrända människor som törstar efter frid och meningsfullhet har upptäckt skogens läkande kraft och tar trendiga skogbad eller checkar in i skogskojor utan vattentoalett.
Men - efter drygt hundra år av svensk skogspolitik präglad av trakthyggesbruk, som är skognäringens eget ord för ett system med kalhuggning och återplantering med ett enda trädslag som ska vara rationell, produktiv och förse marknaden med virke, massaved och bränsle, har den biologiska mångfalden minskat och priserna för virket sjunkit. Mindre skogsägare brottas med dålig lönsamhet när de verkar på samma villkor som de stora skogsbolagen.
Metoden är sanktionerad från högsta ort. 1903 kom den första skogsvårdslagen var syfte var att få fram råvara med vilket folkhemmet och det svenska välståndet skulle byggas. Fortfarande i modern tid tvingade lagen skogsägarna att avverka. Först 1993 kom den skogslag vi har i dag där avverkningsplikten är borta.
– Men det finns fortfarande en föryngringsplikt, säger Ola Engelmark.
Vi träffar honom på den egna gården i Mellösa. Drygt 70 hektar stor med olika typer av skog på och en mangårdsbyggnad från 1700-talet. Ola Engelmark är inne i sin tredje karriär, berättar han. Han började med att utbilda sig till biolog och fortsatte med att forska i skogsekologi och verka som lärare vid universitet i Sverige och Kanada. Sedan blev han myndighetschef. Numera är han författare, debattör och skogsföretagare som tjänar pengar på sin skog genom att koka sylt av barr och göra pickles av granblommor skördade på den egna gården.
Med boken "En skog av möjligheter" vill Ola Engelmark ställa frågor och inspirera. Han ger exempel på hur dålig lönsamhet det är för en liten markägare att avverka, samtidigt som hen står med kravet på att återplantera, en massa arbete och kostnader som inte går att kapitalisera inom den egna livstiden. Om man därtill lägger aspekter som hotad biologisk mångfald och vår totala okunskap om vad som behövs i framtiden, står det klart att man i många fall lika gärna kan låta träden stå kvar.
– Kliv ut ur den olönsamma granskogen! säger Ola Engelmark lite tillspetsat, väl medveten om att hans teser inte kommer att gå hem i alla stugor.
Han vänder sig i första hand till privata skogsägare, som tillsamman äger ungefär hälften av Sveriges skogar.
– Tillsammans kan vi utmana skogsindustrin att producera på ett annat sätt.
Men redan i dag kan man låta fantasin flyga och testa nya affärsmodeller och idéer. Nyckeln är förädling, enligt Ola Engelmark. I boken beskriver han olika skogsägare som hittat alternativa sätt att bruka sina skogar. Som Virå bruk i Björkvik, som säljer jakt- och matupplevelser och Urnatur i Östergötland som erbjuder skogturister boende i trädhus och kojor.
– Man kan gott vara lite skogstokig!