Det är den 11 juli och Josefine Motin tar en somrig bild på sin man Henrik, när han leende står på däck och njuter av värmen med en blå himmel som fond. Fotografiet läggs ut på Facebook med texten "semester" och där och då kan ingen ana vilket trauma som ska utspela sig senare under kryssningsturen från Stockholm till Ystad och Visby.
– Det började med att jag kände mig yr första kvällen och gick till hytten, säger Henrik Motin, 30 år.
Josefine berättar att de beställde mat som de tog med sig till rummet för att äta. Hennes föräldrar var med på samma resa och de enades om att Henrik troligen drabbats av kristallsjuka, en sorts yrsel som beror på att kalkkristaller i innerörat har lossnat. På kvällen kontaktade de sjukvårdare på båten som mätte feber och blodtryck och ordinerade karantän i hytten tills ett snabbtest kunde visa att det inte var covid-19.
– Dagen därpå hämtade jag testet på ett apotek i Ystad och tog med till Henrik i hytten. Han mådde bättre under kvällen. Morgonen efter anlände vi till Visby och det var 30 grader varmt ute. Henrik blev sämre och sjuksköterskan bedömde att vi skulle ringa 112, säger Josefine Motin, 26 år.
Henrik minns inte mer än fragment av händelseförloppet. Han låg på golvet i hytten med feber och illamående och fick transporteras med rullstol till bildäck, där han fick ett krampanfall innan han transporterades med ambulans till Visby lasarett. Svärföräldrarna packade ihop parets tillhörigheter och skickade Josefine med en taxi till sjukhuset.
– Väl framme på akuten fick jag först inte komma in på grund av coronapandemin. Jag hade ingenstans att bo, båten hade lämnat, solen var stekhet och jag släpade två stycken resväskor och mitt barn i magen.
Hon insåg att de inte skulle få lämna sjukhuset tillsammans i närtid, eftersom Henrik hade drabbats av någon typ av inflammation i hjärnan. Josefine lyckades till sist gråtandes övertala ett av alla fullbokade hotell att göra plats för henne. Trots restriktionerna fick hon titta in till Henrik en kort stund, innan hon var tvungen att lämna sjukhuset. Där låg han rejält medtagen och kopplad till slangar och apparater.
– Jag trodde att han skulle dö. Han var blek och skakade som ett asplöv, säger Josefine Motin.
Dagen därpå uppmanade sjukhuset henne att resa hem. Henrik flögs några dagar senare till Mälarsjukhuset där han konstaterades ha drabbats av TBE och hjärnhinneinflammation. Förra måndagen fick han äntligen komma hem.
– Vårdpersonalen kunde inte göra så mycket mer än att övervaka och ge smärtlindring när det behövdes. Det är bara att härda ut. Jag mår bättre för varje dag, men känner att det är lite svårt att hänga med ibland och att det har hänt något däruppe, säger Henrik och pekar mot huvudet.
Han är trött, har huvudvärk och får inte köra bil den första månaden efter kollapsen. Längtan tillbaka till jobbet som kyltekniker är stor och paret hoppas på snabb återhämtning och att han slipper bestående men.
Paret har tidigare pratat om att vaccinera sig mot TBE, men avstått delvis på grund av kostnaden. Nu resonerar de annorlunda och försöker påverka omgivningen att ta sprutorna.
– Kan du vaccinera dig så gör det. Hade vi haft vaccin hade det här inte hänt, säger Josefine Motin.
Någon fästing har Henrik varken plockat bort eller sett spår av på huden. Men han avlägsnade en fästing som kröp på benet för en tid sedan.