– Det finns två grupper som håller på och tjafsar med varandra. Båda grupper gör småsaker som leder till att man gör värre saker. Om man är på en skola full av tonåringar är det konflikter. Det är en del i att bli vuxen, att lära sig att hantera konflikter.
När skolan får reda på att något pågår börjar man nysta, säger Torleif Ander.
– Bilden att en grupp skulle vara ensidigt skyldig stämmer inte med det vi vet. Ena gången är det den ena gruppen som sätter i gång och nästa gång är det den andra gruppen.
På Slottskolan hålls möten med elever och med flera andra aktörer.
– Senast i dag hade jag möte med Individ- och familjeomsorgen och med polisen.
Behövs det mer personal i korridorerna? Behövs det väktare?
– Det är redan personal i korridoren. Väktare, det låter som om det vore krig. Det är det inte, det är konflikter som blossar upp. Vi har ett rastvaktsschema och vi fokuserar på när vissa klasser har rast.
Det finns, säger Torleif Ander, saker som ligger under och bakom de händelser som syns.
– Ofta har agerandet grund i något annat, till exempel att någon uppträtt kränkande. Då måste den bakomliggande kränkningen redas ut. Eleverna vill inte alltid säga vad som hänt. De förstärker det de blivit utsatta för och förminskar sin egen roll.
Har ni läget på skolan under kontroll?
– Ja. Men det betyder inte att det inte händer något.
Föräldrar vi pratat med tycker inte att de får veta något?
– Vi kan säkert bli bättre, men säger de att de aldrig hör något stämmer inte det. Just nu skriver jag ett brev till vårdnadshavarna.