När Anders Behring Breivik åkte till Utöya tog han med sig drygt tusen patroner till sitt halvautomatiska gevär och sin automatpistol.
I packningen hade han magasinspåfyllare för snabbladdning, patronbälte och tre chokladkakor.
Med undantag av chokladkakorna fyllde inget i hans packning någon vettig funktion vid jakt eller sportskytte.
Jag tänkte på hans morbida packlista när jag nåddes av nyheten om massakern i Las Vegas.
Räkneverket på The Strip stod då på 50 döda och 200 skadade.
Breivik hann skjuta ihjäl 69 människor och sprängde ihjäl ytterligare åtta.
Det hade han inte kunnat göra med en vanlig hagelbössa eller älgstudsare.
Detsamma gäller skytten i Vegas. Utan ett snabbskjutande precisionsvapen går det inte att genomföra sådana terroristdåd.
För mig är det hela saken när vi pratar om tillgång till legala vapen.
Det finns goda argument för att förbjuda den sortens vapen som användes vid dessa båda skjutningar.
Som hemvärnssoldat umgås jag ofta med människor som är av annan uppfattning. Andra soldater, jägare, sportskyttar. Förnuftiga människor som är både duktiga och ansvarsfulla vapenägare och menar att man inte ska stirra sig blind på vilka verktyg som använts.
De brukar komma med kloka invändningar som att det inte är lagliga vapen som används i förorterna, eller att försvarsmaktens frivilligpersonal behöver träna för att hålla skjutförmågan i trim mellan övningarna.
Det sista har för övrigt framförts även i Försvarsmaktens mer officiella bloggar.
Båda argumenten är riktiga och sakliga. Men jag tror inte att de håller längre.
Massakern i Las Vegas har fått mig att ändra uppfattning. Alla länder behöver restriktiva vapenlagar. Även vi som ännu inte drabbats.
Försvarsmakten kan inte försvara privat beväpning för att hålla soldaternas skjutskicklighet uppe. Då får man höja träningsanslagen istället.
Jägarna har inga behov av snabbskjutande höghastighetsvapen.
Och sportskyttarna får hitta en annan hobby om de skjutit för nöjes skull.
Dödliga verktyg är inget lämpligt fritidsnöje.