Debatt I förra veckan gick statsminister Stefan Löfven (S) ut och talade om att överklassens narkotikakonsumtion bidrar till gängkriminaliteten. Något som borde vara en hyfsat okontroversiell ståndpunkt, men debatten som blossat upp vittnar om att så inte är fallet.

BRÅ har konstaterat att ungdomar i rikare stadsdelar mer sällan misstänks för narkotikabrott än i områden med lägre medelinkomst, trots att de rapporterar högre narkotikakonsumtion. Mätningar i Eskilstunas avloppsvatten visar halter av narkotika i olika områden av kommunen.

Trots detta tycks den allmänna uppfattningen fortfarande vara att kokain inte förekommer på hemmafester i Mälarbaden eller åtminstone inte härstammar från stadsdelar där folk skjuter på varandra. Trots att det inte är några problem med att prata om krafttag mot den organiserade brottsligheten, tycks folk bli upprörda så fort människor från ett högre samhällsskikt bosatta utanför Fröslunda och Lagersberg anses utgöra en del i att göda den kriminella näringskedjan genom att förse sig och kompisarna med ecstacy till en utekväll.

Hyckleriet blir enormt när politiska partier använder ett samhällsproblem knutet till en viss stadsdel, eller varför inte en viss grupp människor, för att vinna politiska poänger hos högre rankade samhälls- eller väljargrupper fastän dessa i högsta grad bidrar till samhällsproblemet.

Det handlar inte om att bagatellisera gängkriminaliteten. Att blunda för var någonstans den har sitt fäste, vägra se gängkriminalitet i ljuset av misslyckad integration eller undvika direkta åtgärder i utsatta områden. Det är därför Socialdemokraterna i regeringsställning har skärpt straffen för vapeninnehav så att nyckelpersoner lättare kan plockas in och vill avskaffa straffrabatten för yngre gärningspersoner.

När Socialdemokraterna alltid har ägnat sig åt att adressera orättvisor och inrättat reformer för ökad jämlikhet har det stuckit i ögonen på priviligierade grupper. Att det svider till hos dem får inte hindra oss från att se helhetsbilden även av detta samhällsproblem. Varje åtgärdat samhällsproblem börjar nämligen med en korrekt problemformulering.