Debatt Sveriges nya regering vill förbjuda försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar redan år 2030. Den tuffa målsättningen har gjort att antalet elbilar ökar snabbt i Sverige. I dag har vi 70 000 laddbara bilar på vägarna och 2030 räknar man med att antalet kommer att uppgå till cirka 2,5 miljoner.

Samtidigt är det redan nu mycket trångt i de svenska elnäten, så trångt att företag som vill etablera sig i området Eskilstuna- Strängnäs måste vänta på grund av elbrist.

Många aktörer vädrar därför morgonluft och kräver nu en snabb utbyggnad av elnätet. Betydligt färre pratar om att använda elen på ett mer effektivt sätt med intelligent styrning. Ändå är experter eniga om att det inte är energibrist, utan trängsel i näten vid vissa tidpunkter som är problemet. Precis som på en motorled är det trångt på elnäten vissa delar av dygnet och andra timmar ganska lugnt.

Därför finns stora vinster i att utnyttja elnätet bättre över dygnet med intelligent styrning så att elen används mer resurseffektivt, inte minst vid laddning av elbilar. Enligt en studie utförd av en finsk forskargrupp vid VTT skulle fem miljoner elbilar i Norden kräva ett ökat effektbehov i elnätet med 3,8 GW utan smart styrning av elen. Med intelligent styrning skulle behovet bara öka med 1 GW (motsvarande ett kärnkraftverk).

Intelligent styrning kan gå till så att en fastighet hämtar in data från bilarnas kör- och laddningsmönster och utifrån den informationen balanserar elen mellan bilarna och fastighetens totala elförbrukning. Fastighetens energisystem utnyttjas optimalt och dyrbara effekttoppar kapas. I nya stadsutvecklingsprojekt är det därför viktigt att planera in intelligent laddningsinfrastruktur i fastigheterna så att stadsplaneringen inte hämmar övergången till elbilar.

Allt fler kommuner har i dag fått upp ögonen för trängseln i elnäten och börjat uppmärksamma hur effekttopparna slår i de lokala stamnäten. Märkligt nog saknas dock en sammanställning över effektbristen i de lokala näten, vilket gör det omöjligt att genomföra intelligent styrning av elnätet i större skala. Elnäten behöver byggas ut, men eftersom kommunerna kommer att att få vara med och delfinansiera är det angeläget att få ett grepp om hur de befintliga näten kan optimeras innan vi fattar beslut om dyra nyinvesteringar.

Vi föreslår därför att man tar fram en nationell översyn av den samlade elsituationen i landet för att identifiera sårbarheter, toppar och dalar i de lokala elnäten. Steg två bör vara att ta fram en handlingsplan för optimering av befintligt nätverk. Först utifrån dessa resultat bör man beräkna behovet av nybyggnation av elnät.

Vår förhoppning är att energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman tar på sig ledartröjan och sätter en sådan plan i verket. Det måste bli möjligt att förverkliga målet med en fossilfri bilflotta samtidigt som Eskilstuna och städerna runt Mälardalen kan expandera och utvecklas till attraktiva att arbeta och leva i.