Insändare För oss som var med under 70- och 80-talen och byggde upp försörjningsberedskapen i Sverige på livsviktiga områden, känns det tungt att nu uppleva varubrist i ett akut krisläge.  Det var för trygghet i svåra tider som vi byggde upp lager av strategiska varor runt om i landet och tecknade avtal med företag om kontrollerbara överlager av sådana insatsvaror, utrustningar mm som krävs för att samhället skall klaras sig när det normala livet rubbas. På bara tio år under 90- och 2000- talen försvann allt. Miljardinvesteringar spolades bort över en natt. Ingen verkade tänka längre än näsan räcker. Det gällde flera olika regeringar.

När allt detta är över hoppas jag att politikerna fått sig en tankeställare. Vi behöver se om vårt hus så att nya virusangrepp eller andra kriser inte leder till kaos. Vi måste tänka efter innan. Världen är ibland upp och ned. Det skall vi självklart klara.