Insändare Under fyra dagar, 5-8 februari, går årets stora kulturevent Folk och Kultur av stapeln här i Eskilstuna. Det är tredje året i rad.

Under dessa dagar bjuds det på mängder av intressanta inslag. Debatter, föreläsningar, musik, teater och mycket annat. Med cirka 130 punkter på programmet finns det ”godbitar” att hitta för den kulturintresserade.

Själv hade jag tänkt gå och lyssna på ”politikersamtal” med Jonas Sjöstedt när han svarar på frågor och berätta om Vänsterpartiets syn på kulturen i samhället.

Men det finns ett aber, ett hinder. Det kostar. Och det kostar ganska mycket.

De tre första dagarna måste man ha ”dagspass”. Sista dagen är det fri entré. Dagspass kostar för en dag 1 575 kronor och för två dagar 2 250 kronor.

Det är mycket pengar för en fattig sate. Studerande och pensionärer betalar halva priset.

Även detta är mycket pengar, inte minst för fattigpensionärer som tvingas leva under EU:s fattigdomsgräns, vilket över 300 000 pensionärer gör i Sverige.

Eftersom det inte går att köpa biljett till entaka evenemang kostar det alltså 1 575 kronor (750 kronor för studerande/pensionär) om man vill delta i någon enstaka programpunkt.

Man kan ju invända, man får ”väldigt mycket kultur för pengarna”. Men vad spelar det för roll för den som inte har pengarna

Förutom att det är dyrt att komma in, är det dessutom krångligt. Man kan inte gå dit spontant om ”andan faller på”. Man måste föranmäla sig via dator eller en smart ajfån. Alltså ännu ett hinder för en fattig som inte har, eller behärskar, sådana datamackapärer.

Man frågar sig – är inte Folk och Kultur till för alla?