Gästkrönika av Linnea Hylén Från den 1 juli är det obligatoriskt med digitala verktyg i förskolan. Alla ska med i digitaliseringens framfart – till och med de yngsta som knappt ens lärt sig prata eller gå.

Dagens barn och unga sitter mer och mer framför skärmar i och utanför skolan. Vad är priset för de kanske skadliga skärmarna?

WHO:s riktlinjer går tvärtemot Sveriges digitaliseringsambitioner. De menar att barn under två år inte ska utsättas för någon skärmtid alls, samt att barn mellan två och fem år maximalt ska få en timmes skärmtid per dag. Om föräldrarna (och politikerna) följer rekommendationerna förväntar sig WHO att det kommer hjälpa barnens kognitiva utveckling och livslånga hälsa.

Vi är på väg in i en mer digitaliserad värld där barn och unga umgås mindre i verkligheten och mer på nätet. Desto fler timmar barn och ungdomar lägger på skärmar, ju mindre tid går till fysisk rörelse och lek.

I stället för att ses i verkligheten umgås de på sociala medier. Bristen på fysisk kontakt, men framför allt beröring kan dock leda till stora problem.

Forskare rapporterar om att allt fler människor lider av ”hudhunger”, vilket överraskande nog är brist på fysisk beröring. Fysisk beröring ger inte bara en behaglig känsla, utan har flera positiva fysiologiska och psykologiska effekter på oss människor.

En studie visade att för tidigt födda barn ökade 47 procent mer i vikt om de fick en kvarts massage tre gånger om dagen i 5-10 dagar, än de barn som endast fick vanlig behandling vid för tidig födsel. Forskarna rapporterade att beröringen snabbade på utvecklingen av hjärnan, samt såg en ökad aktivitet i de delar av nervsystemet som skapar lugn i kroppen.

Fysisk beröring i form av en klapp på axeln eller en kram utgör en livsviktig del av vårt välbefinnande. Forskarna såg också att barn som vistats länge på barnhem uppvisade i större utsträckning beteendestörningar som delvis kan bero på att de fått för lite beröring (SvD, 6/7).

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, talar mycket om hur vår digitala livsstil kan leda till psykisk ohälsa. Skärmarnas ljus stör vår dygnsrytm och sömn. Det blåa ljuset vrider tillbaka vår biologiska dygnsklocka med två till tre timmar, vilket skapar en ”jetlag” motsvarande en resa till Västafrika.

Hjärnan påverkas hela tiden av mobilens närvaro, då alla mobilens möjligheter till dopaminkickar ökar kroppens stress och därmed skadar vår sömn (Kurera, 1/3).

I en studie från San Diego University rapporterades ett samband mellan tonåringars skärmtid, depression och självmordstankar. De tonåringar som kom upp i minst tre skärmtimmar per dag uppvisade en signifikant ökad risk för självmordförsök och allvarlig depression. De unga som satt färre timmar vid skärmar tenderade att vara lyckligare än de andra tonåringarna (KQED News, 16/11-2017).

Hur många fler studier behövs innan vi tar varningstecknen på allvar? De mentala och fysiska riskerna talar för sig själva.

Vuxenvärlden måste sätta tydliga gränser för skärmanvändandet – för oss själva och våra barn

Linnea Hylén är vikarierande ledarskribent på centerpartistiska Södermanlands Nyheter.