En krisbudget är inte en godispåse för särintressen

Finansminister Magdalena Andersson (S) gör klokt i att inte lyssna på locklopen att spendera mycket mer skattepengar i krisen.

Finansminister Magdalena Andersson (S) gör klokt i att inte lyssna på locklopen att spendera mycket mer skattepengar i krisen.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledare2020-04-15 20:49
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Siffrorna är röda. Regeringen förväntar sig att BNP kommer sjunka med fyra procent under 2020, med en uppgång under 2021. Arbetslösheten kommer ligga på strax över nio procent. I värsta fall kan BNP falla med tio procent och arbetslösheten öka till 13,5 procent. När finansminister Magdalena Andersson (S) under onsdagen lämnade över vårens propositionsbudget var coronavirusets ekonomiska konsekvenser i fokus.

Hon framförde både på pressträffen och påföljande debatt i riksdagen att framtiden är oviss och att vi vet väldigt lite om konsekvenserna av coronaviruset. Detta är kloka insikter, och måste finnas med när krishanteringen utreds i framtiden. 

Denna osäkerhet gör också att regeringen bör förbereda sig för olika framtidsscenarier.

76 av tilläggsbudgetens 103 miljarder är resurser till kommuner och regioner, sänkta arbetsgivaravgifter och avsatta medel för korttidspermitteringen. Pengarna till kommunsektorn kommer väl till hands när lågkonjunkturen är här. Med minskad sysselsättning kommer skatteintäkterna att sjunka. Då är det bra att staten, som har ordnade finanser, träder in och tar större ekonomiskt ansvar. 

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter sänks tillfälligt och är budgetens största utgiftspost. En generell sänkning av arbetsgivaravgiften når företag som behöver pengarna, likväl som branscher som har drabbats lindrigt eller knappt alls och klarar sig bra utan skattelättnader. 

Krishanteringen hade förtjänat bättre träffsäkerhet på företagsstödet. Intresseorganisationer har andra utgångspunkter. Deras samlade önskelistor ger pengar till allt och alla. Regeringen har mött dem halvvägs. 

Insikten om osäkerheten och vikten av försiktighet finns inte hos Moderaterna. Partiet vill spendera 100 miljarder i månaden till företagen, i huvudsak genom att helt slopa arbetsgivaravgifterna, utan vare sig precision eller eftertanke. Hur länge det ska hålla på är oklart. Till augusti? December? Ingen vet.

Vårbudgeten är i praktiken ett stort krispaket. Krisen är reell och det behövs resurser för att hantera både smittan och konsekvenserna av den. Att kommuner får resurser och att företag som har det tufft avlastas är rätt och riktigt. 

Men regering och stödpartier gör rätt som håller emot lockropen att gasa hårdare. Det vore inte ansvarsfullt att strö pengar över hela näringslivet, samt spendera nu utan en tanke på det som kommer. Mer är inte nödvändigtvis bättre.