Företagspolitik i det lilla betyder mycket

.

.

Foto: Sörmlands Media

GÀstkrönika2020-02-14 06:32
Detta Àr en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

Organisationen Företagarna har precis slĂ€ppt en ny stor undersökning av företagande i alla Sveriges kommuner. Det Ă€r intressant eftersom den hĂ€r typen av olika statistik frĂ„n exempelvis SCB och TillvĂ€xtverket inte har samlats pĂ„ ett och samma stĂ€lle tidigare. 

Det ger oss en utmĂ€rkt temperaturmĂ€tare pĂ„ hur det gĂ„r för företagandet i svenska kommuner och möjlighet att titta specifikt pĂ„ Sörmlands lĂ€n. 

Att gÄ igenom alla kommuner kommer krÀva fler tecken Àn vad denna ledarsida tillÄter, men lÄt oss göra nÄgra nedslag.

Generellt Ă€r företagen i Sörmland smĂ„, med en till fyra anstĂ€llda. Det vill sĂ€ga, de Ă€r ”försörjningsföretag”. Företag som bildas, inte för att deras grundare kanske nödvĂ€ndigtvis Ă€lskar att identifiera sig som nĂ„gon ”entreprenör”. Utan för att man vill ha en försörjning och inte hittar den i formen av en anstĂ€llning. SĂ„ man startar eget. 

SÀrskilt vanligt Àr detta i smÄ kommuner som Oxelösund och Trosa. Men Àven i Nyköping Àr oproportionerligt mÄnga företag smÄ jÀmfört med snittet i landet.

Katrineholm, en större kommun med en historia av industrier som Ericsson, Ă€r den kommun som har fler större företag. Katrineholm har ocksĂ„ en andel av arbetskraften som Ă€r företagare som mest ligger i linje med resten av riket. 

7,4 procent av alla som jobbar i Katrineholm driver företag. I Oxelösund Ă€r siffran bara 4,1 procent, och i riket i snitt Ă€r siffran 7,9 procent. 

Vad gĂ€ller typen av företag som finns i Sörmland sĂ„ Ă€r vĂ„rd och omsorg överrepresenterat jĂ€mfört med övriga riket. FöretagstjĂ€nster Ă€r den kategori som Ă€r mest underrepresenterad i lĂ€net. Dessa krĂ€ver ofta en större arbetsmarknad. 

VÄrd- och omsorgssiffran antyder att behovet av vÀlfÀrd Àr större hÀr, vilket hÀnger ihop med att befolkningen Àr Àldre Àn genomsnittet. Vilket Àr fallet i exempelvis Oxelösund. Dessutom har ju Sörmland sett etableringar av digitala vÄrdföretag som skaffat en fysisk vÄrdcentral i lÀnet.

De tvÄ frÀmsta hinder företagen i Sörmland ser för att vÀxa Àr samma i varje kommun: brist pÄ rÀtt typ av arbetskraft och ett för högt pris pÄ den arbetskraften. Det Àr det vanligaste svaret för hela riket, Àven storstadsregionerna.

Det Ă€r dĂ€remot bekymrande att det Ă€r sĂ„ pĂ„tagligt Ă€ven i kommuner som Katrineholm dĂ€r arbetslösheten Ă€r högre Ă€n snittet. Det visar att Ă€ven nĂ€r det finns ett större utbud av mĂ€nniskor som kan och vill jobba sĂ„ upplever företagen samma problem att hitta rĂ€tt arbetskraft. 

Att den sĂ„ kallade matchningen, rĂ€tt arbetskraft till rĂ€tt efterfrĂ„gan, Ă€r den största utmaningen pĂ„ vĂ„r arbetsmarknad och för vĂ„rt nĂ€ringsliv visste vi redan, men de hĂ€r siffrorna Ă€r ett intressant ytterligare bevis för det. 

Uppenbarligen finns det mycket att göra i ett utbildningssystem som inte lyckas förbereda mÀnniskor för sin framtida försörjning pÄ ett bra sÀtt. Men det Àr Àven intressant att notera hur stor roll de smÄ företagen spelar i mÄnga kommuner.

De kanske kĂ€nns oviktiga nĂ€r man ser till hela samhĂ€llsekonomin men i en kommun som Oxelösund spelar de Ă€r stor roll. Företagspolitik ”i det lilla” glöms ofta bort av rikspolitiken. 

FrĂ„gor som hur snabbt man kan fĂ„ bygglov och hur vĂ€l det fungerar med myndighetskontroller ses av vissa som lite fĂ„niga och oviktigt, men deras betydelse ska inte förringas. 

Sverige Àr stort och pÄ mÄnga hÄll kan sÄdana frÄgor göra skillnad för ett litet företag, som i sin tur tillsammans gör verklig skillnad för mÄnga orter.

Hanna Marie Björklund Àr fristÄende skribent.