Organisationen Företagarna har precis slÀppt en ny stor undersökning av företagande i alla Sveriges kommuner. Det Àr intressant eftersom den hÀr typen av olika statistik frÄn exempelvis SCB och TillvÀxtverket inte har samlats pÄ ett och samma stÀlle tidigare.
Det ger oss en utmÀrkt temperaturmÀtare pÄ hur det gÄr för företagandet i svenska kommuner och möjlighet att titta specifikt pÄ Sörmlands lÀn.
Att gÄ igenom alla kommuner kommer krÀva fler tecken Àn vad denna ledarsida tillÄter, men lÄt oss göra nÄgra nedslag.
Generellt Ă€r företagen i Sörmland smĂ„, med en till fyra anstĂ€llda. Det vill sĂ€ga, de Ă€r âförsörjningsföretagâ. Företag som bildas, inte för att deras grundare kanske nödvĂ€ndigtvis Ă€lskar att identifiera sig som nĂ„gon âentreprenörâ. Utan för att man vill ha en försörjning och inte hittar den i formen av en anstĂ€llning. SĂ„ man startar eget.
SÀrskilt vanligt Àr detta i smÄ kommuner som Oxelösund och Trosa. Men Àven i Nyköping Àr oproportionerligt mÄnga företag smÄ jÀmfört med snittet i landet.
Katrineholm, en större kommun med en historia av industrier som Ericsson, Àr den kommun som har fler större företag. Katrineholm har ocksÄ en andel av arbetskraften som Àr företagare som mest ligger i linje med resten av riket.
7,4 procent av alla som jobbar i Katrineholm driver företag. I Oxelösund Àr siffran bara 4,1 procent, och i riket i snitt Àr siffran 7,9 procent.
Vad gÀller typen av företag som finns i Sörmland sÄ Àr vÄrd och omsorg överrepresenterat jÀmfört med övriga riket. FöretagstjÀnster Àr den kategori som Àr mest underrepresenterad i lÀnet. Dessa krÀver ofta en större arbetsmarknad.
VÄrd- och omsorgssiffran antyder att behovet av vÀlfÀrd Àr större hÀr, vilket hÀnger ihop med att befolkningen Àr Àldre Àn genomsnittet. Vilket Àr fallet i exempelvis Oxelösund. Dessutom har ju Sörmland sett etableringar av digitala vÄrdföretag som skaffat en fysisk vÄrdcentral i lÀnet.
De tvÄ frÀmsta hinder företagen i Sörmland ser för att vÀxa Àr samma i varje kommun: brist pÄ rÀtt typ av arbetskraft och ett för högt pris pÄ den arbetskraften. Det Àr det vanligaste svaret för hela riket, Àven storstadsregionerna.
Det Àr dÀremot bekymrande att det Àr sÄ pÄtagligt Àven i kommuner som Katrineholm dÀr arbetslösheten Àr högre Àn snittet. Det visar att Àven nÀr det finns ett större utbud av mÀnniskor som kan och vill jobba sÄ upplever företagen samma problem att hitta rÀtt arbetskraft.
Att den sÄ kallade matchningen, rÀtt arbetskraft till rÀtt efterfrÄgan, Àr den största utmaningen pÄ vÄr arbetsmarknad och för vÄrt nÀringsliv visste vi redan, men de hÀr siffrorna Àr ett intressant ytterligare bevis för det.
Uppenbarligen finns det mycket att göra i ett utbildningssystem som inte lyckas förbereda mÀnniskor för sin framtida försörjning pÄ ett bra sÀtt. Men det Àr Àven intressant att notera hur stor roll de smÄ företagen spelar i mÄnga kommuner.
De kanske kĂ€nns oviktiga nĂ€r man ser till hela samhĂ€llsekonomin men i en kommun som Oxelösund spelar de Ă€r stor roll. Företagspolitik âi det lillaâ glöms ofta bort av rikspolitiken.
FrÄgor som hur snabbt man kan fÄ bygglov och hur vÀl det fungerar med myndighetskontroller ses av vissa som lite fÄniga och oviktigt, men deras betydelse ska inte förringas.
Sverige Àr stort och pÄ mÄnga hÄll kan sÄdana frÄgor göra skillnad för ett litet företag, som i sin tur tillsammans gör verklig skillnad för mÄnga orter.
Hanna Marie Björklund Àr fristÄende skribent.