Inför olika högtider är det många tidningar som tipsar om hur löntagare ska maximera ledigheten. Det heter att det räcker att ta ut 6 semesterdagar under jul och nyår för att kunna vara ledig 16 dagar i sträck. Eller att 4 semesterdagar ger 10 dagars sammanhängande semester kring påsk.
Även om få tackar nej till ledighet och avkoppling, hade många kanske hellre sparat dagarna för att kunna vila några veckor i maj eller november, i stället för i slutet av december. Bland annat eftersom alla inte firar jul.
Det kan handla om att man inte har någon att fira med. Ens bakgrund gör att det är andra högtider som är viktigare. Julfirande inte är förenligt med ens religiösa övertygelse. Man vill ägna majoriteten av sina lediga dagar åt en tidskrävande hobby som utövas bäst under vår och höst. Eller att man inte har lust att äta sill och titta på Kalle Anka i grupp.
Precis som att alla inte gillar julen, är det många som inte är särskilt inbitna firare av exempelvis Kristi himmelsfärdsdag och första maj. Trots det är "alla" lediga på dagarna som listas i Sveriges lag om allmänna helgdagar, samt på julafton, nyårsafton och midsommarafton, vilket för all del inte betyder att ingen jobbar.
Anställda inom exempelvis vården och handeln arbetar ofta såväl kvällar och helger som på jul och midsommar. Men då har facken i regel förhandlat fram högre ersättning än på en vanlig onsdag och människor som jobbar inom sektorer som inte behöver vara bemannade varje dag, året om, tar för givet att de inte förväntas inställa sig på julafton, juldagen och annandag jul.
I en tid när vi hade en statskyrka, människor i allmänhet besökte julottan och biografer och affärer höll stängt på långfredagen, var det en rimlig ordning. Nu, när bara drygt 60 procent av befolkningen är med i Svenska kyrkan eller något annat kristet samfund, är det mer tveksamt.
Det är inte självklart att samtliga av de övriga cirka 40 procenten spontant skulle välja att ta en långledig helg just kring första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen, där de flesta kristna och judiska samfund har placerat påsken. Samma sak gäller första maj, där det blir allt glesare under de röda fanorna.
Därför är det dags att fundera på om alla de särskilt utpekade dagarna ska ha en särställning som arbetsfria i Sverige på 2020-talet. Ett annat alternativ är att alla anställda får fler semesterdagar att disponera lika fritt som de övriga. Det vill säga, i dialog med arbetsgivaren.
Då kan den som vill ansöka om ledigt för att tillbringa några dagar i fjällen i februari eller åka på weekend till Köpenhamn i september. Andra väljer kanske att vara lediga på samma dagar som i dag.