Inte heller övriga kommuner i Sörmland ligger särskilt bra till. Länet snittar på 7,7 procent – alltså nästan en procentenhet sämre än i landet som helhet – där Vingåker har 8,0, Flen 7,4, Eskilstuna 7,3 och Katrineholm 7,0.

På regionnivå är det ännu värre. Sörmland är delad tvåa från slutet, tillsammans med Västra Götaland, och har bara Västmanland efter sig.

Det visar att det finns all anledning för både regionen och kommunerna att rannsaka sig själva. Inte bara för de anställdas skull, utan för att sjukfrånvaro är långt ifrån gratis för arbetsgivaren.

När det gäller kommuner och regioner är det invånarna som, via inkomstskatten, står för kostnaden, som enligt Fackförbundet Visions rapport från 2016 går på över 20 miljarder kronor per år. Även om summan är en uppskattning som kan diskuteras, står det klart att sjukskrivningar innebär rätt stora direkta och indirekta kostnader, exempelvis i form av produktionsbortfall och sjuklön, för den offentliga sektorn.

Den sortens ekonomiska konsekvenser drabbar i allra högsta grad Strängnäs. Nu senast var revisorerna oerhört kritiska och menade att den höga sjukfrånvaron har medfört betydande skador för kommunen, eftersom den har en negativ inverkan på verksamheten och leder till extra kostnader.

Därför är ett hett tips till hela Sörmland att rikta blicken mot Torsby i Värmland, som mellan 2004 och 2015 sänkte sjukfrånvaron från 8,5 till 4,3 procent, och i dag har lägst siffra i Sverige. Om alla kommuner lyckas placera sig på Torsbynivå skulle de kommunala kostnaderna för sjukfrånvaro, enligt Vision, kunna minska med cirka 5,8 miljarder per år, medan regionerna beräknas kunna spara 860 miljoner om de tangerar den bästa.

Återigen är det en uppskattning, men det goda resultatet betyder att politiker från de sörmländska kommunerna i allmänhet, och Strängnäs i synnerhet, gott kan åka till Torsby på studiebesök, eller åtminstone lägga tid på att studera den vinnande metoden, som bland annat innebär att använda sig av Försäkringskassans kanske minst kända förmån: förebyggande sjukpenning. Då går Försäkringskassan in och betalar ersättning till den anställde medan hen deltar i en rehabiliteringskurs, som erbjuds alla kommunanställda i Torsby som visar tydliga tecken på att kunna bli långvarigt sjuka.

Andra framgångsfaktorer är att jobba brett – i Torsby vägs medarbetarnas hela livssituation in – och just att arbeta förebyggande. Dels med saker som rehabiliteringskurser, men även med åtgärder som gör att anställda inte hamnar i riskzonen. Det handlar om att ha närvarande och engagerande chefer, anpassa kraven efter resurserna (alternativt vice versa), använda personalens kompetens på smartast möjliga sätt, bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och låta företagshälsovården jobba förebyggande.

I ett inledningsskede kan den sortens satsningar innebära ökade kostnader för kommuner och regioner. Långsiktigt är det dyrare att låta bli.