Ledare Ibland är det skillnad mellan teori och praktik. Ta bredbandsutbyggnaden. Målet är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha snabbt bredband nästa år.

Trots det är andelen på många håll inte i närheten av några 90 eller 95 procent, utan ligger snarare kring 70 eller 80, med en rikssiffra på 81 procent hösten 2018. Det betyder att nästan ett av fem hushåll och företag i Sverige saknar snabbt bredband och med nuvarande utbyggnadstakt kommer inte målet för 2020 att nås.

Det visar Post- och telestyrelsens nya kartläggning.

Föga förvånande slår bredbandsbristen inte jämnt. Som Jens Ingman, marknadsanalytiker vid Post- och telestyrelsen, uttryckte saken är det i princip bara glesbebyggda områden kvar. Och eftersom det blir dyrare och dyrare ju längre ut man kommer, blir varje ny procent svårare att nå än den förra. (Katrineholms-Kuriren, 10/4)

Enligt tidigare beräkningar från Post- och telestyrelsen kommer kostnaden för bredbandsutbyggnad att ökaexponentiellt för anslutningsnivåer över 90 procent. Och vid 98 procent återstår endast mycket glest befolkade områden, varför varje anslutning snabbt blir betydligt dyrare än den föregående.

Men det betyder inte att bredband i glesbygd är illa investerade pengar. Som den parlamentariska landsbygdskommittén underströk i sitt slutbetänkande 2017, går det i princip inte att överskatta vikten av snabbt internet om det ska gå att bo och driva företag överallt, vilket i sin tur är en ödesfråga om hela landet ska kunna leva och utvecklas. Därför stannar inte målet vid 95 procent 2020, utan sträcker sig till att Sverige ska vara helt uppkopplat 2025.

I de sörmländska kommunerna är det stor variation ihur långt man har kommit. Från Flen, Vingåker och Strängnäs, där bara 65, 69 respektive 74 procent av hushållen har snabbt bredband, till Eskilstuna på 83 och Katrineholm på 90.

Om målet ska nås måste byggtempot alltså öka avsevärt. Särskilt eftersom företagens siffror är sämre än hushållens, med Flen på 44 procent, Strängnäs och Vingåker på 66, Eskilstuna på 71 och Katrineholm på 83.

Därför är det bra att det skjuts till 100 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad i vårändringsbudgeten, som presenterades på onsdagen, och ytterligare lika mycket genom satsningar kopplade till landsbygdspropositionen. Däremot är det tveksamt om det räcker.

Landsbygdskommittén har beräknat att bredbandsutbyggnaden från 2017 tills det är klart kommer att gå på cirka två miljarder kronor och uppskattade att de årliga investeringarna skulle behöva vara cirka 300 miljoner, om projektet ska ros i land. Med tanke på att varje procent blir allt dyrare att beta av känns 100 miljoner således som en siffra i underkant.

I stället för att skynda långsamt borde regeringen öka tempot, så att hela landet, inklusive den sörmländska landsbygden, är uppkopplati god tid före 2025. För ju snabbare det går, desto mer kommer tillbaka.

Inte i form av tonåringar som spelar dataspel och streamar filmer, även om det säkert kommer att ske – utan genom ökat företagande och framtidstro, där det annars är svårt att bo.